Vi har nu 29 officiella bokstäver!

[Anneli]

W - nu även en svensk bokstav

2006-04-21 12:12

Av:TT
Det svenska alfabetet består inte längre officiellt av 28 bokstäver.
I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista SAOL har W till sist
accepterats som en fristående bokstav även i Sverige.
Dagens Nyheter har pratat med Sture Allén som är ordförande i
Akademiens språkkommitté, och han berättar att den psykologiska
orsaken till att W uppgraderats främst är den tunga påverkan ordet
webb fått i det svenska språket. (TT Spektra)


Vad anser ni om detta faktum?

Vilka åsikter finns förresten om de nya ord som tillkommit och de
gamla som tagits bort i denna omgång av SAOL?

Blogg har ju kommit med till glädje för vissa.


Budoarstämning och fattigmansstuga anses kunna utmönstras tillsammans
med en hel del andra.

Det är alltid lika skojigt att sitta med det nya utgåvan och
jämföra med äldre så man ser utvecklingen och vilka ord som är
dagssländor och vilka som inte är det.

Anneli

[Dag Stenberg]

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav
2006-04-21 12:12
Av:TT
Det svenska alfabetet består inte längre officiellt av 28 bokstäver.
I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista SAOL har W till sist
accepterats som en fristående bokstav även i Sverige.

Jaha, nu är alltså Sverige lika anglicerat som Helsingfors
telefonkatalog.

SAOL introducerar ju tiotals (hundratals?) engelska ord som nu skall gälla
också som svenska. Så det är förstås behovet att kalla engelska ord för
svenska, som motiverat separeringen av W från V.

Om vi är snälla, kan vi ju säga att det här är lika motiverat som att
man i tiden sammanslog V och W. I nutida svenska är förvisso V=W, men vad
jag förstår motsvarar det engelska 'w' ungefär det gamla germanska
ljudet med samma uttal, som representerades av bokstaven W. I nutida
tyska står ju W för svenskt v-ljud, medan V står för svenskt f. I
nederländskan står W för svenskt v-ljud, medan V står för något mellan f
och v... Men i engelskan står V för svenskt v-ljud och W för det gamla
rundade u-ljudet.

Allt som allt, ser man tillbaka i germanska språk, så har W en historia
som är skild från V och alltså motiverar separering, medan svenskans
sammanslagning av W med V kan ha motiverats av att man någon gång
övergick till att uttala w-ljudet som v, möjligen då efter tysk modell?

Dag Stenberg

[Tamuel]

Post by Dag Stenberg

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav
2006-04-21 12:12
Av:TT
Det svenska alfabetet består inte längre officiellt av 28 bokstäver.
I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista SAOL har W till sist
accepterats som en fristående bokstav även i Sverige.

Jaha, nu är alltså Sverige lika anglicerat som Helsingfors
telefonkatalog.
SAOL introducerar ju tiotals (hundratals?) engelska ord som nu skall gälla
också som svenska. Så det är förstås behovet att kalla engelska ord för
svenska, som motiverat separeringen av W från V.
Om vi är snälla, kan vi ju säga att det här är lika motiverat som att
man i tiden sammanslog V och W. I nutida svenska är förvisso V=W, men vad
jag förstår motsvarar det engelska 'w' ungefär det gamla germanska
ljudet med samma uttal, som representerades av bokstaven W. I nutida
tyska står ju W för svenskt v-ljud, medan V står för svenskt f. I
nederländskan står W för svenskt v-ljud, medan V står för något mellan f
och v... Men i engelskan står V för svenskt v-ljud och W för det gamla
rundade u-ljudet.
Allt som allt, ser man tillbaka i germanska språk, så har W en historia
som är skild från V och alltså motiverar separering, medan svenskans
sammanslagning av W med V kan ha motiverats av att man någon gång
övergick till att uttala w-ljudet som v, möjligen då efter tysk modell?

Jag har pysslat en hel del med att sortera namn på rockartister i
bokstavsordning, och då har det fallit sig naturligt att sortera V för sig
och W för sig, för att följa standarden från utrikiska uppslagsverk.

Det har dock inte fallit sig naturligt att sortera Ä och Å som A och Ö som
O.

[Poul Erik Jørgensen]

Post by Dag Stenberg
Allt som allt, ser man tillbaka i germanska språk, så har W en
historia som är skild från V och alltså motiverar separering, medan
svenskans sammanslagning av W med V kan ha motiverats av att man
någon gång övergick till att uttala w-ljudet som v, möjligen då efter
tysk modell?

Hmmm, da nøjagtig det samme er sket i tysk (w-udtalen ændres til v-udtale) -
hvem har tyskerne det så mon fra?
Det er vel snarere en art udvikling der har ligget immanent i de fleste
germanske sprog.

I moderne germanske sprog er w-udtalen vist kun bevaret i engelsk samt i en
række dialekter i Jylland.

Poul Erik Jørgensen

[Jana]

Post by Poul Erik Jørgensen
I moderne germanske sprog er w-udtalen vist kun bevaret i engelsk samt i en
række dialekter i Jylland.

Och i Älvdalskan.

[Poul Erik Jørgensen]

Post by Jana

Post by Poul Erik Jørgensen
I moderne germanske sprog er w-udtalen vist kun bevaret i engelsk
samt i en række dialekter i Jylland.

Och i Älvdalskan.

Jeg kan se nogle sprogprøver på siden
http://www.alvdalen.se/alvdalska/alvdalska2005.htm
Det virker som en ganske konservativ dialekt, idet den tilsyneladende også
kender spirantisk d (skrevet ð).
Påfaldende er diftongeringen is -> ais, hus -> aus.

Poul Erik J.

[Dag Stenberg]

Post by Poul Erik Jørgensen
Jeg kan se nogle sprogprøver på siden
http://www.alvdalen.se/alvdalska/alvdalska2005.htm
Det virker som en ganske konservativ dialekt, idet den tilsyneladende også
kender spirantisk d (skrevet ð).
Påfaldende er diftongeringen is -> ais, hus -> aus.

Älvdalskan anses visst vara den mest åldermomliga svenska dialekten.
Tämligen ålderdomliga finns nog också runtom i Österbotten samt i
östligaste Nyland.

Diftongering är en gammal grej, som ännu lever i de här dialekterna. Men
i Åbolands skärgård, där jag vistades en del som barn, tycks den nu ha
försvunnit. I min barndom, sade folk naturligtvis "heim" för hem, "stein"
för sten, "fåor" för for, "gråo" för grå osv. Långt ö var "yö" som i
"bjyörn".

På http://swedia.ling.umu.se/ hör jag ingen riktig gammal dialekt på bladet
http://swedia.ling.umu.se/snabbmeny.html / Finland / Åboland /
Dragsfjärd. - "Äldre kvinna" har åtminstone ordmelodin kvar, men inte
"Äldre man". När det gäller Houtskär på samma sida, så är det bara
"äldre man" som väcker något slags minnen. - Däremot känner jag en
86-årig herre som vistats mycket i Dragsfjärds kommun och fast han öär
helsingforsare kan han nog reproducera Dragsfjärdsdialekt i en del
dialoger så det låter autentiskt, med melodi och diftonger och allt.
Annars är /Finland / Österbotten / Vörå / äldre kvinna rätt imponerande, och
inte är Närpes och Munsala så illa heller.

På Älvdalssidan på http://swedia.ling.umu.se/snabbmeny.html / Dalarna /
Älvdalen märker man ju att det nog är en helt annan ålderdomlighet på
gång än någon nulevande dialekt i Finland.

Dag Stenberg

[Jana]

Post by Poul Erik Jørgensen

Post by Jana

Post by Poul Erik Jørgensen
I moderne germanske sprog er w-udtalen vist kun bevaret i engelsk
samt i en række dialekter i Jylland.

Och i Älvdalskan.

Jeg kan se nogle sprogprøver på siden
http://www.alvdalen.se/alvdalska/alvdalska2005.htm
Det virker som en ganske konservativ dialekt, idet den tilsyneladende også
kender spirantisk d (skrevet ð).
Påfaldende er diftongeringen is -> ais, hus -> aus.

Genom sin relativt otillgängliga geografiska belägenhet, och säkert även
av betydande andra orsaker, har inflödet av modernare språkliga
influenser i trakterna kring Älvdalen på det hela taget kunnat
assimiliseras i en sådan takt att ursprungsmålet i stort sett behållits
genom århundradenas lopp. Förutom de exempel på språkljud du noterar
förekommer även ordformer och ord som i svenskan länge varit utdöda, om
de ens någonsin tillhört svenskan. Jag tänker närmast på ord som
"krippär" för "barn" (plur.), "färdär" för "förr", "lådig" för "vår",
"pugga" för "hora" eller ändelsen "-byl" på förnamnet, för
farbror/morbror. Det finns gott om ytterligare exempel. Dessutom förstås
rena grammatiska arkaismer som tre genus och såväl ackusativ- som
dativformer.

[Markus Holst]

--
Markus Holst
Skogsryd, Givarp
514 52 LÄNGHEM Sweden
www.markusholst.se
0325-410 92
INT [phone]

Post by Jana

Post by Poul Erik Jørgensen
I moderne germanske sprog er w-udtalen vist kun bevaret i engelsk samt i en
række dialekter i Jylland.

Och i Älvdalskan.

Och i Orsamål, om jag minns rätt.

Markus Holst

[Jana]

Post by Markus Holst
Och i Orsamål, om jag minns rätt.

Då går det en isogloss någonstans mellan Orsa och Mora där det gamla
w-uttalet upphör. Både Orsa- och Moramålet räknas ju annars till
kategorin älvdalsdialekter.

[Jana]

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav

[...]

Post by Anneli
Vad anser ni om detta faktum?

Det är en bedrövelse och en skymf. Det knäsätter dessutom okvädet "oäbb"
som uttal för den i sig rätt fula ankungen "webb", vilken vi här i
gruppen föredrar att skriva som "väbb".

Det är nämligen så att den användning av W som föregives som intäkt för
detta våldgästande inte på något sätt har att göra med svenskans
tidigare användning av w, som exempelvis i gammelformer som "hwad", utan
är en anglicism av puraste sort. Vi bör alltså rimligen i förbindelse
med detta även byta benämning på bokstaven till "Dubbel-U".

[Lars Enderin]

Post by Jana

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav

[...]

Post by Anneli
Vad anser ni om detta faktum?

Det är en bedrövelse och en skymf. Det knäsätter dessutom okvädet "oäbb"
som uttal för den i sig rätt fula ankungen "webb", vilken vi här i
gruppen föredrar att skriva som "väbb".

Vilken grupp? Du kan knappast tala för alla i swnet.svenska. "Väbb" ser
löjligt ut. Man kan uttala "webb" så, men skriva så ... nej!

[Ulf Sundin]

Post by Jana

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav

[...]

Post by Anneli
Vad anser ni om detta faktum?

Det är en bedrövelse och en skymf. Det knäsätter dessutom okvädet "oäbb"
som uttal för den i sig rätt fula ankungen "webb", vilken vi här i
gruppen föredrar att skriva som "väbb".
Det är nämligen så att den användning av W som föregives som intäkt för
detta våldgästande inte på något sätt har att göra med svenskans
tidigare användning av w, som exempelvis i gammelformer som "hwad", utan
är en anglicism av puraste sort. Vi bör alltså rimligen i förbindelse
med detta även byta benämning på bokstaven till "Dubbel-U".

Men vad tycker du i så fall om bokstaven "z" i det svenska språket?
Förekomsten av denna tycks på intet sätt leda till "förtyskat" uttal,
varesig av zink eller Zetterström.

/Ulf Sundin

[Anneli]

Post by Jana

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav

[...]

Post by Anneli
Vad anser ni om detta faktum?

Det är en bedrövelse och en skymf. Det knäsätter dessutom okvädet "oäbb"
som uttal för den i sig rätt fula ankungen "webb", vilken vi här i
gruppen föredrar att skriva som "väbb".
Det är nämligen så att den användning av W som föregives som intäkt för
detta våldgästande inte på något sätt har att göra med svenskans
tidigare användning av w, som exempelvis i gammelformer som "hwad", utan
är en anglicism av puraste sort. Vi bör alltså rimligen i förbindelse
med detta även byta benämning på bokstaven till "Dubbel-U".

Håller nog med Dig till stor del.

Som några av herrarna påpekat här i tråden kan ny sortering av W
vara antingen en välsingnelse eller motsatsen, men i vart fall kostar
det pengar. Men så långt kan jag hålla med att det kan vara
praktiskt.

Men om nu Akademin introducerar W som egen bokstav med anledning av det
engelska uttalet, var hamnar då alla våra svenska tidigare W
uttalsmässigt. Skall folk med diverse efternamn där W ingår ändra
uttalet av sitt namn eller måste de ändra stavning?

Jag anser att webb uttalas vebb.

Anneli

[Sten Thaning]

Post by Anneli
Men om nu Akademin introducerar W som egen bokstav med anledning av det
engelska uttalet, var hamnar då alla våra svenska tidigare W
uttalsmässigt.

De har väl inte lagt till den som egen bokstav på grund av uttalet,
utan snarare på grund av att den börjar bli tillräckligt vanlig? Och
att de vill anpassa Sverige till omvärlden, eller nåt.

Post by Anneli
Skall folk med diverse efternamn där W ingår ändra
uttalet av sitt namn eller måste de ändra stavning?

Varför skulle de det? Det finns massor av efternamn som inte uttalas
enligt normala stavningsregler, alldeles oavsett förekomsten av W.
(Jag har stött på tre personer i mitt liv som lyckades uttala mitt
efternamn rätt på första försöket, till exempel.)

Post by Anneli
Jag anser att webb uttalas vebb.

Det gör SAOL också.

- Sten

[Jan Böhme]

Sten Thaning skrev:
.

Post by Sten Thaning
(Jag har stött på tre personer i mitt liv som lyckades uttala mitt
efternamn rätt på första försöket, till exempel.)

Nu är jag inte med. Uttalar ni det fortfarande på danska, eller?
Något annat uttal än det logiskt svenska ['t@:,niN] och det logiskt
danska ['tæniN] har jag personligen mycket svårt att föreställa
mig, givet namnets ursprung. Eller kör ni med någon bisarr
blandvariant à la "Reinfeldt", som är omöjlig att klura ut för
utomstående?

Jan Böhme

[Sten Thaning]

Post by Jan Böhme

Post by Sten Thaning
(Jag har stött på tre personer i mitt liv som lyckades uttala mitt
efternamn rätt på första försöket, till exempel.)

Nu är jag inte med. Uttalar ni det fortfarande på danska, eller?
danska ['tæniN] har jag personligen mycket svårt att föreställa
mig, givet namnets ursprung. Eller kör ni med någon bisarr
blandvariant à la "Reinfeldt", som är omöjlig att klura ut för
utomstående?

['ta,niN] är det närmaste jag kommer utan IPA. Inga diftonger, men
kort a och grav accent.

- Sten

[Fredrik :Ostman]

-----< Sten Thaning >
['ta,niN] är det närmaste jag kommer utan IPA. Inga diftonger, men
kort a och grav accent.

Som om det hade skrivits "tanning"? Varför har ni plockat bort det
nödvändiga andra n-et?

[Jana]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Sten Thaning >
['ta,niN] är det närmaste jag kommer utan IPA. Inga diftonger, men
kort a och grav accent.

Som om det hade skrivits "tanning"?

Snarare som "Äggstanning" utan "Äggst" ,väl?

[Jana]

Post by Jana

Post by Fredrik :Ostman

-----< Sten Thaning >
['ta,niN] är det närmaste jag kommer utan IPA. Inga diftonger, men
kort a och grav accent.

Som om det hade skrivits "tanning"?

Snarare som "Äggstanning" utan "Äggst" ,väl?

Förlåt, "äggs", förstås... ;-}

[Jan Böhme]

Post by Jana

Post by Jana

Post by Fredrik :Ostman

-----< Sten Thaning >
['ta,niN] är det närmaste jag kommer utan IPA. Inga diftonger, men
kort a och grav accent.

Som om det hade skrivits "tanning"?

Snarare som "Äggstanning" utan "Äggst" ,väl?

Förlåt, "äggs", förstås... ;-}

Nej, varfär då? Sten skriver ju både att namnet har grav accent och
markerar den grava accentens huvud- och bitryck.

Och att familjen fortfarande skulle behålla det danska oaspirerade
t:et initialt - som ju fallet skulle vara om det verkligen uttalades
som "äggstanning" utan "äggs" - tror jag heller inte mycket på. Är
man så till den grad konservativ, håller man säkerligen fast vid
hela det danska uttalet.

Och fortsätter att prata danska, för den delen.

Jan Böhme

[Sten Thaning]

On 22 Apr 2006 13:31:54 -0700, "Fredrik :Ostman"

Post by Fredrik :Ostman

-----< Sten Thaning >
['ta,niN] är det närmaste jag kommer utan IPA. Inga diftonger, men
kort a och grav accent.

Som om det hade skrivits "tanning"?

Ja.

Post by Fredrik :Ostman
Varför har ni plockat bort det
nödvändiga andra n-et?

Vet inte. Det visste ingen annan i släkten heller, när jag blev retad
i småskolan för att jag inte följde svenska stavningsregler. (Jag
hävdade att det följer samma uttalsregler som "hade", vilket iallafall
fick min skolfröken att ge med sig.) Men det har inte plockats bort
under de senaste hundrafemtio åren, iallafall.

Namn är kanske inte alltid helt logiska?

- Sten

[Jan Böhme]

Post by Sten Thaning
On 22 Apr 2006 13:31:54 -0700, "Fredrik :Ostman"

Post by Fredrik :Ostman

-----< Sten Thaning >
['ta,niN] är det närmaste jag kommer utan IPA. Inga diftonger, men
kort a och grav accent.

Som om det hade skrivits "tanning"?
Varför har ni plockat bort det
nödvändiga andra n-et?

Vet inte.

Min gissning är att det _är_ en reinfeldthybrid. Åtminstone om det
svenska namnet "Thaning" verkligen har danskt ursprung, och inte bara
är påhittat före 1905 av en svensk som träffat nån dansk och
tyckte att hans namn verkade snofsigt och värt att sno. Sånt gick
för sig då, nämligen.

Danskan saknar ju helt långa vokaler - betonade så väl som obetonade
vokaler är korta. Det har vi svenskar litet svårt att hantera, så
det ändrar vi gärna på. Antingen förlänger vi den betonade
vokalen, eller också tolkar vi den betonade vokalen som kort, och då
förlänger vi konsonanten i stället.

Jag skulle tro att det är det senare som har hänt i ert fall.

Jan Böhme

[Fredrik :Ostman]

-----< Jan Böhme >
Min gissning är att det _är_ en reinfeldthybrid.

Vad är hybritt i Reinfeldt?

[Anneli]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Jan Böhme >
Min gissning är att det _är_ en reinfeldthybrid.

Vad är hybritt i Reinfeldt?

Det borde väl rimligen uttalas "Rajnfeldt" om man skall vara logisk,
för det måste väl vara tyska inblandat, varför annars denna
stavning?

Anneli

[Fredrik :Ostman]

-----< Anneli >
Det borde väl rimligen uttalas "Rajnfeldt" om man skall vara logisk,
för det måste väl vara tyska inblandat, varför annars denna
stavning?

Man måste ju inte prata piefkinesiska. "Räinfelt" räcker om man
håller sig till högtyska. Är det inte så det uttalas, bortsett
från accenten?

Men då är väl Böhme också en hybrid, så varför inte kalla
fenomenet Böhme-hybrid?

F.ö. var det knappast logik som låg bakom att Ingvar Karlsson hånade
Ian Wachtmeister som "vasjtmajster" fast han borde ha kunnat veta att
det heter "vaktmejster". (*) Det var ett mycket fult försök att spela
på den misstänksamhet mot den tyska nationen som uppstod under Andra
världskriget. Ligger denna låga sossemetod bakom ifrågasättandet av
namnet "Reinfeldt"?

(*) Inte nog med att det räcker att veta att det heter så, det är
dessutom okunnigt om tyskt uttal att tro att det inte skulle kunna vara
ett tyskt uttal. Det är tyskarna som senare har ändrat uttalet av
"vakt" till "vasjt" och "äi" till "ai", inte svenskarna som gått i
motsatt riktning. Skolpojksanakronism.

[Anneli]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Anneli >
Det borde väl rimligen uttalas "Rajnfeldt" om man skall vara logisk,
för det måste väl vara tyska inblandat, varför annars denna
stavning?

Man måste ju inte prata piefkinesiska. "Räinfelt" räcker om man
håller sig till högtyska. Är det inte så det uttalas, bortsett
från accenten?
Men då är väl Böhme också en hybrid, så varför inte kalla
fenomenet Böhme-hybrid?
F.ö. var det knappast logik som låg bakom att Ingvar Karlsson hånade
Ian Wachtmeister som "vasjtmajster" fast han borde ha kunnat veta att
det heter "vaktmejster". (*) Det var ett mycket fult försök att spela
på den misstänksamhet mot den tyska nationen som uppstod under Andra
världskriget. Ligger denna låga sossemetod bakom ifrågasättandet av
namnet "Reinfeldt"?
(*) Inte nog med att det räcker att veta att det heter så, det är
dessutom okunnigt om tyskt uttal att tro att det inte skulle kunna vara
ett tyskt uttal. Det är tyskarna som senare har ändrat uttalet av
"vakt" till "vasjt" och "äi" till "ai", inte svenskarna som gått i
motsatt riktning. Skolpojksanakronism.

Förlåt! Vad är piefkinesiska.? Det ordet är jag okunnig om, men
nyfiken.

I övrigt håller jag med Dig.

Anneli

[Jan Böhme]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Anneli >
Det borde väl rimligen uttalas "Rajnfeldt" om man skall vara logisk,
för det måste väl vara tyska inblandat, varför annars denna
stavning?

Man måste ju inte prata piefkinesiska. "Räinfelt" räcker om man
håller sig till högtyska. Är det inte så det uttalas, bortsett
från accenten?

Det var alltså inte det.

Post by Fredrik :Ostman
Men då är väl Böhme också en hybrid, så varför inte kalla
fenomenet Böhme-hybrid?

Namnet Böhme kan uttalas enligt både den "försvenskade" och den
"oförsvenskade" uttalsnormen.. Men eftersom det bara är en sak som
skiljer de båda uttalen åt, nämligen grav/akut accent, så är det
svårt att åstadkomma någon hybrid. Vad jag vet uttalar alla familjer
Böhme i Sverige sig med grav accent, så den "oförsvenskade" formen
är mest teoretisk.

Att det sedan säkerligen är ganska många av oss som, när vi
rådbråkar tyska, då uttalar vårt efternammn med akut accent och
schwa på slutet är en annan sak.

Post by Fredrik :Ostman
F.ö. var det knappast logik som låg bakom att Ingvar Karlsson hånade
Ian Wachtmeister som "vasjtmajster" fast han borde ha kunnat veta att
det heter "vaktmejster".

Han _måste_ ha vetat. Det fanns två framstående och lågvariga
riksdagsmän av släkten under Carlssoons tid som riksdagsman innan
Elefant-Ian kom in i bilden, och deras namn hade ofta - alltid korrekt
- uttalats av talmannen i kammaren. det finns inte en chans att Ingvar
Carlsson skulle ha kunnat missa detta.

Post by Fredrik :Ostman
(*) Inte nog med att det räcker att veta att det heter så, det är
dessutom okunnigt om tyskt uttal att tro att det inte skulle kunna vara
ett tyskt uttal. Det är tyskarna som senare har ändrat uttalet av
"vakt" till "vasjt" och "äi" till "ai", inte svenskarna som gått i
motsatt riktning. Skolpojksanakronism.

Familjen Wachtmeister kom trots allt inte in under medeltiden, så ett
ach-ljud kanske man trots allt kan räkna med att det fanns från
början. Men däremot har du alldeles rätt i att det inte finns någon
som helst anledning att förutsätta att en familj som kom från
Baltikum till Sverige i mitten på 1500-talet någonsin ska ha uttalat
"meister" med [ai].

Jan Böhme

[Jan Böhme]

Post by Anneli

Post by Fredrik :Ostman

-----< Jan Böhme >
Min gissning är att det _är_ en reinfeldthybrid.

Vad är hybritt i Reinfeldt?

Det borde väl rimligen uttalas "Rajnfeldt" om man skall vara logisk,
för det måste väl vara tyska inblandat, varför annars denna
stavning?

Det är för det första inte alldeles säkert att det är någon tyska
inblandat, annat än som förebild.

Men vad jag menade med hybrid är alltså att om man kör med tysk
diftong, på tyska namn i Sverige, så har man brukat köra med akut
accent också. Och har man kört med grav accent, så har man kört med
svenskt uttal på diftongen.

Att köra med tyskt aj, och svensk grav accent, det var det som var
hybriden.

Jan Böhme

[Jan Böhme]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Jan Böhme >
Min gissning är att det _är_ en reinfeldthybrid.

Vad är hybritt i Reinfeldt?

Jo, den där typen av tyskklingande efternamn har i Sverige v hävd
normalt uttaltas på två olika sätt, "försvenskat" och
"oförsvenskat".

I det "försvenskade" uttalet förändras diftonger, om sådana finns,
från [ai] till [ei], och från [oi] till [öi]; ([au] bibehålls
oförändrad), /s/ uttalas som [s] oavsett om det står framför en
tonlös klusil, och grav accent införs om ordet är två- eller
flerstavigt. "Reinfeldt" skulle enligt de principerna utttalas
['rein,fElt].

I det "oförsvenskade" uttalet försvenskas uttalet i så måtto att
alveolara klusiler blir dentala, och långt /a/ blir till [A:] i
stället för [a:], men inom ramen för vad den svenska fonotaxen
tillåter uttalas namnen så ursprungligt som möjligt. Detta innebär
att diftongernas tyska ljudvärden behålls, /s/ uttalas som [S] före
tonlös klusil, och ordet tar akut accent. Tillämpat enligt de
principerna skulle namnet uttalas ['rainfElt].

Det faktiska uttalet, ['rain,fElt] är däremot en 50/50-hybrid som
inte får plats i något av paradigmen.

Jan Böhme

[Fredrik :Ostman]

-----< Jan Böhme >
Det faktiska uttalet, ['rain,fElt] är däremot en 50/50-hybrid som
inte får plats i något av paradigmen.

Är det så han kallar sig? Då förstår jag vad du menar. Har bara
sett namnet i skrift.

Låter som något Aktellt-redaktionen skulle kunna hitta på. Men den
heter väl Rapport-redaktionen nuförtiden.

Är namnet för övrigt alls tyskt? Det är väl en svensk sed att
bilda namn på -feldt?

[Jan Böhme]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Jan Böhme >
Det faktiska uttalet, ['rain,fElt] är däremot en 50/50-hybrid som
inte får plats i något av paradigmen.

Är det så han kallar sig? Då förstår jag vad du menar. Har bara
sett namnet i skrift.
Låter som något Aktellt-redaktionen skulle kunna hitta på. Men den
heter väl Rapport-redaktionen nuförtiden.
Är [Reinfeldt] för övrigt alls tyskt? Det är väl en svensk sed att
bilda namn på -feldt?

Förmodligen är det inte alls tyskt, utan en inhemsk hysfat lyckad
nybildning. Men om det nu är helt svenskt, så är det en smula pretto
att uttala diftongen på tyska. Och om man prompt ska vara pretto, så
ska man ha rätt rakt igenom - annars finns det massor med människor
som glatt flinande upplyser om att man har fel.

Jan Böhme

[Anneli]

Post by Sten Thaning

Post by Anneli
Men om nu Akademin introducerar W som egen bokstav med anledning av det
engelska uttalet, var hamnar då alla våra svenska tidigare W
uttalsmässigt.

De har väl inte lagt till den som egen bokstav på grund av uttalet,
utan snarare på grund av att den börjar bli tillräckligt vanlig? Och
att de vill anpassa Sverige till omvärlden, eller nåt.

Post by Anneli
Skall folk med diverse efternamn där W ingår ändra
uttalet av sitt namn eller måste de ändra stavning?

Varför skulle de det? Det finns massor av efternamn som inte uttalas
enligt normala stavningsregler, alldeles oavsett förekomsten av W.
(Jag har stött på tre personer i mitt liv som lyckades uttala mitt
efternamn rätt på första försöket, till exempel.)

Post by Anneli
Jag anser att webb uttalas vebb.

Det gör SAOL också.

Jag kollade inte SAOL:s uttalsrekommendationer, där faller min fråga.
Men jag tyckte den var tänkvärd i och med att de hänvisade till just
webb.

Vad gäller uttal av namn är jag mycket väl medveten om problemet.
Dessutom envisas folk med att inte stava korrekt vilket är mycket
oartigt. Jag heter ex.vis Anneli, vilket har finskt ursprung, inte
Annelie vilket har helt annat ursprung.

Ditt efternamn kunde jag uttala eftersom grabbarna skvallrade, annars
skulle jag haft problem.

Anneli

[Ulf Sundin]

Post by Anneli
Vad gäller uttal av namn är jag mycket väl medveten om problemet.
Dessutom envisas folk med att inte stava korrekt vilket är mycket
oartigt. Jag heter ex.vis Anneli, vilket har finskt ursprung, inte
Annelie vilket har helt annat ursprung.

Namnet "Anneli" har väl finskt ursprung
(eller snarare finland-svenskt, väl?)
även om någon väljer att stava det med "e" på slutet
(vilket naturligtvis ingen finne skulle komma på tanken att göra)?

/Ulf Sundin

[Dag Stenberg]

Post by Ulf Sundin

Post by Anneli
Vad gäller uttal av namn är jag mycket väl medveten om problemet.
Dessutom envisas folk med att inte stava korrekt vilket är mycket
oartigt. Jag heter ex.vis Anneli, vilket har finskt ursprung, inte
Annelie vilket har helt annat ursprung.

Namnet "Anneli" har väl finskt ursprung
(eller snarare finland-svenskt, väl?)
även om någon väljer att stava det med "e" på slutet
(vilket naturligtvis ingen finne skulle komma på tanken att göra)?

Våj,våj. Jag är visserligen ingen expert på namnet Anneli, men om man nu
tänker efter, så förekommer diminutiven -li väl uteslutande i tyska (och
österrikisk tyska).

Anneli är visserligen frekvent i både svenskt och finskt namnbruk i
Finland. Jag hade själv en klasskamrat som hette Anneli, då talar vi om
50-tal.

Basformen Anne är vanlig i finskt språkbruk, medan Anna är vanligare i
svenskt namnskick i Finland. (Nåja, jag har inte statistiken
tillgänglig, den har drunnat i skrivbordets högar, jag kan ha fel också,
det har hänt förut). Men numera träffar man oftare på Anne än anneli på
finska, tycker jag.

Att Anneli och Annelie skulle vara skilda namn tror jag lika mycket på
som att Karl och Carl är skilda namn. Man har naturligtvis rätt till
sitt sätt atta stava namn. Också om jag accepterar att sten dialektalt
heter stein, tycker jag illa om när utlänningar stavar mitt släktnamn
Steinberg i stället för Stenberg. Det blir liksom tyska av det.

Dag Stenberg

[Anders Carlsson]

Post by Dag Stenberg
Basformen Anne är vanlig i finskt språkbruk, medan Anna är vanligare i
svenskt namnskick i Finland.

Jag hittade viss statistik i ämnet här (ursäkta lång URL) :

http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/home.nsf/pages/0BBAFB487B8A2197C2256CCA00466B3F

Dessvärre verkar dokumenten för nyfödda barn år 2005 ha blandats
samman, så de visar samma uppgifter för svensk- och finskspråkiga
barn. Eller, det är väl egentligen föräldrarnas språk, för barn
som namnges inom sina första levnadsmånader talar väl inget språk
alls utom möjligen lite dadda.

[Dag Stenberg]

Post by Anders Carlsson

Post by Dag Stenberg
Basformen Anne är vanlig i finskt språkbruk, medan Anna är vanligare i
svenskt namnskick i Finland.

http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/home.nsf/

pages/0BBAFB487B8A2197C2256CCA00466B3F

Aha, där fanns inga Anne alls bland de 50 "populäraste namnen".

2004 namnregistrerades 1631 flickor som svenskspråkiga,
7. Anna 73 st, 4,48%
och 26061 som finskspråkiga,
17. Anna 587 st 2,25%
23. Anni 509 st, 1,95%
32. Anniina 411 1,58%
42. Annika 314 st 1,20%

Statistiken för 2003 är nästan indentisk och som du skrev, 2005 har de
föst ihop svensk- och finskspråkiga, sorgligt nog.

Dag Stenberg

[Anders Carlsson]

Men numera träffar man oftare på Anne än anneli på finska, tycker jag.

Det fanns även en sökfunktion, annorlunda utformad än svenska SCB.
Sökningen tar inte hänsyn till språktillhörighet, men man kan
utläsa följande:

142895 kvinnor och en man i Finland heter Anneli.
109460 kvinnor och 14 män heter Anna.
38192 kvinnor och 10 män heter Anne.
1561 kvinnor och tre män heter Ann.
181 kvinnor men inga män heter Annelie.
11 kvinnor men inga män heter Anne-Lie.
10 kvinnor men inga män heter Anne-Li.

https://192.49.222.187/Nimipalvelu/default.asp?L=2

Namnsökningen är sorterad efter generationer. Anne var mest populärt
mellan åren 1960-1979, medan Anneli är ett namn från 40- och 50-talen.

[Anneli]

Post by Anders Carlsson

Men numera träffar man oftare på Anne än anneli på finska, tycker jag.

Det fanns även en sökfunktion, annorlunda utformad än svenska SCB.
Sökningen tar inte hänsyn till språktillhörighet, men man kan
142895 kvinnor och en man i Finland heter Anneli.
109460 kvinnor och 14 män heter Anna.
38192 kvinnor och 10 män heter Anne.
1561 kvinnor och tre män heter Ann.
181 kvinnor men inga män heter Annelie.
11 kvinnor men inga män heter Anne-Lie.
10 kvinnor men inga män heter Anne-Li.
https://192.49.222.187/Nimipalvelu/default.asp?L=2
Namnsökningen är sorterad efter generationer. Anne var mest populärt
mellan åren 1960-1979, medan Anneli är ett namn från 40- och 50-talen.

Den statistiken stämmer nog ganska väl, jag är född ibörjan av
50-talet och namngiven efter en sjuårig kusin till min Mor som Pappa
blev förtjust i.

Anneli

[Dag Stenberg]

Post by Anders Carlsson
Det fanns även en sökfunktion, annorlunda utformad än svenska SCB.
Sökningen tar inte hänsyn till språktillhörighet, men man kan
142895 kvinnor och en man i Finland heter Anneli.
109460 kvinnor och 14 män heter Anna.
38192 kvinnor och 10 män heter Anne.
1561 kvinnor och tre män heter Ann.
181 kvinnor men inga män heter Annelie.
11 kvinnor men inga män heter Anne-Lie.
10 kvinnor men inga män heter Anne-Li.
https://192.49.222.187/Nimipalvelu/default.asp?L=2
Namnsökningen är sorterad efter generationer. Anne var mest populärt
mellan åren 1960-1979, medan Anneli är ett namn från 40- och 50-talen.

Imponerande söksida. Tack!

Mitt påstående "numera träffar man på fler Anne än Anneli" stämmer
alltså inte alls, eftersom det inte ens under Anne:rnas glansperiod 1960-79
namngavs lika mycket anne som Anneli. År 2006 har redan 46 fått namnet
Anneli och bara 3 namnet Anne.

Dag Stenberg

[Fredrik :Ostman]

-----< Dag Stenberg >
Våj,våj. Jag är visserligen ingen expert på namnet Anneli, men om man nu
tänker efter, så förekommer diminutiven -li väl uteslutande i tyska (och
österrikisk tyska).

Schweizisk. Redan i Vorarlberg ("das Ländle") heter det -le, i resten
av den tyska språkvärlden -lein. Men det är säkert inte denna
ändelse som förekommer i Annelie, utan mitten av Elisabet.

[Dag Stenberg]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Dag Stenberg >
Våj,våj. Jag är visserligen ingen expert på namnet Anneli, men om man nu
tänker efter, så förekommer diminutiven -li väl uteslutande i tyska (och
österrikisk tyska).

Schweizisk. Redan i Vorarlberg ("das Ländle") heter det -le, i resten
av den tyska språkvärlden -lein. Men det är säkert inte denna
ändelse som förekommer i Annelie, utan mitten av Elisabet.

Blandar du inte med Ann-Lis?

Dag Stenberg

[Fredrik :Ostman]

-----< Dag Stenberg >
Blandar du inte med Ann-Lis?

Det funkar inte på tyska. Men oavsett varifrån Annelie kommer är det
inte den tyska diminutivändelsen -lein som ligger bakom.

[a***@gmail.com]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Dag Stenberg >
Våj,våj. Jag är visserligen ingen expert på namnet Anneli, men om man nu
tänker efter, så förekommer diminutiven -li väl uteslutande i tyska (och
österrikisk tyska).

Schweizisk. Redan i Vorarlberg ("das Ländle") heter det -le, i resten
av den tyska språkvärlden -lein.

I Bayern använder man -l. Inte i Österrike?

[Fredrik :Ostman]

-----< Arndt Jonasson >
I Bayern använder man -l. Inte i Österrike?

Jo, -l och -rl förekommer förstås också, det glömde jag bort. Men
inte i Annelie.

[Ulf Sundin]

Post by Dag Stenberg

Post by Ulf Sundin

Post by Anneli
Vad gäller uttal av namn är jag mycket väl medveten om problemet.
Dessutom envisas folk med att inte stava korrekt vilket är mycket
oartigt. Jag heter ex.vis Anneli, vilket har finskt ursprung, inte
Annelie vilket har helt annat ursprung.

Namnet "Anneli" har väl finskt ursprung
(eller snarare finland-svenskt, väl?)
även om någon väljer att stava det med "e" på slutet
(vilket naturligtvis ingen finne skulle komma på tanken att göra)?

Våj,våj. Jag är visserligen ingen expert på namnet Anneli, men om man nu
tänker efter, så förekommer diminutiven -li väl uteslutande i tyska (och
österrikisk tyska).
Anneli är visserligen frekvent i både svenskt och finskt namnbruk i
Finland. Jag hade själv en klasskamrat som hette Anneli, då talar vi om
50-tal.

Så vitt jag förstått (bl a har jag för mig att Svenska Akademin skivit
något om namn, eller var det Sture Allen?) så härleder man vanligt
vis "Anneli" till en förkortning av "Anne-Loise" och liknande
(därav min tanke att ursprunget snarare var finlandssvenskt än finskt).

Jag har en syster som lystrar till detta namn, och jag tror att det
inte var ett så ovanligt svenskt namn på 50- och 60-talen.

/Ulf Sundin

[Anneli]

Post by Ulf Sundin

Post by Anneli
Vad gäller uttal av namn är jag mycket väl medveten om problemet.
Dessutom envisas folk med att inte stava korrekt vilket är mycket
oartigt. Jag heter ex.vis Anneli, vilket har finskt ursprung, inte
Annelie vilket har helt annat ursprung.

Namnet "Anneli" har väl finskt ursprung
(eller snarare finland-svenskt, väl?)
även om någon väljer att stava det med "e" på slutet
(vilket naturligtvis ingen finne skulle komma på tanken att göra)?

Du skulle inte satt i gång mig på det här.

När jag började skolan för flera evigheter sedan fick jag ha med mig
en lapp hemmifrån för att poängtera hur mitt tilltalsnamn stavades.
För på den tiden i slutet på 50-talet stavades mitt namn uteslutande
enligt tysk modell med e på slutet. Den finska invandringen hade då
knappt påbörjats. Anneli är finskt inte finlandsvenskt. Jag har i
och för sig även finlandsvenska rötter via släkten Svinhufvud, men
det är inte därifrån namnet kommer.

Anneli, min stavning, kan i och för sig även vara Österikisk och
sydtysk, men det lämnar jag därhän, för mig är den finsk. och
därmed viktigt för min inentitet.

Du har fullkomligt rätt i att ingen finne skulle komma på tanken att
felstava mitt namn, de känner till den rätta stavningen

Det jag ville poängtera är att stavning av namn kan vara nog så
viktigt och människor kan bli nog så sårade av felstavningar.

Anneli

[Dag Stenberg]

Post by Anneli
Jag anser att webb uttalas vebb.

Jag anser att webb uttalas "nätet". "Jag läste på nätet..."

Dag Stenberg

[Anneli]

Post by Dag Stenberg

Post by Anneli
Jag anser att webb uttalas vebb.

Jag anser att webb uttalas "nätet". "Jag läste på nätet..."

Jag håller med Dig.

Det är mycket bekvämare för tungan och dessutom ett någorlunda
inhemskt ord.

Anneli

[Marcus Stromberg]

Det är en bedrövelse och en skymf. Det knäsätter dessutom okvädet "oäbb" som
uttal för den i sig rätt fula ankungen "webb", vilken vi här i gruppen
föredrar att skriva som "väbb".

Passa dig jävligt noga, kretin. Det majestätiska förstapersonspronomet i
singular når du inte upp till. Gör aldrig om det. Annars blir *vi* griniga.




Marcus

***@abc.se

[Jana]

Post by Marcus Stromberg

Det är en bedrövelse och en skymf. Det knäsätter dessutom okvädet "oäbb" som
uttal för den i sig rätt fula ankungen "webb", vilken vi här i gruppen
föredrar att skriva som "väbb".

Passa dig jävligt noga, kretin. Det majestätiska förstapersonspronomet i
singular når du inte upp till. Gör aldrig om det. Annars blir *vi* griniga.

Om du blir så långsur för att du blir bortdiskuterad på news så är detta
nog inte något särskilt lämpligt forum för dig.

[Dag Stenberg]

Post by Jana
Det är nämligen så att den användning av W som föregives som intäkt för
detta våldgästande inte på något sätt har att göra med svenskans
tidigare användning av w, som exempelvis i gammelformer som "hwad", utan
är en anglicism av puraste sort.

Vad kan du stöda det påståendet på? Försvann gammalgermanskt "w" ur
engelskan förrän nutida "w" kom in? (Är inte i mitt bibliotek, så jag
kan inte börja gräva).

Dag Stenberg

[Jana]

Post by Dag Stenberg

Post by Jana
Det är nämligen så att den användning av W som föregives som intäkt för
detta våldgästande inte på något sätt har att göra med svenskans
tidigare användning av w, som exempelvis i gammelformer som "hwad", utan
är en anglicism av puraste sort.

Vad kan du stöda det påståendet på? Försvann gammalgermanskt "w" ur
engelskan förrän nutida "w" kom in?

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. Om jag begripit det hela rätt
så utgör just det engelska bruket av W den enda "institutionaliserade"
fortsättningen på det gammelgermanska bruket, vilket annars ännu
existerar endast inom ett fåtal spridda små dialektavgränsande isoglosser.

Vid den tid då W avskaffades i svenskan så hade W inte representerat
något annat språkljud än V på många hundra år.

Det som sker nu är alltså inget återförande av W in i svenskan. Det är
att betrakta som ett införande av ett helt nytt skrivtecken, med ett
uttal som aldrig någonsin existerat under den tiden svenskan funnits som
språk.

Att det skulle vara fråga om ett W som uttalas <ve> är svårförenligt med
föregivna exempel som skillnaden mellan "twist" och "tvist" och det
inlånade modebegreppet för att sångimprovisera - "waila" [oäila]. Det är
således rent nys.

Vi har lånat in dubbel-u från engelskan. Förlåt, *Akademien* har i sin
outgrundliga visdom bestämt sig för att göra detta. Vi ska kanske vara
tacksamma så länge vi slipper dubbel-s och tyska ü:n. Men låt oss
framför allt kalla saker vid deras rätta namn. Detta är inte fråga om
något dubbel-ve.

[Dag Stenberg]

Post by Jana

Post by Dag Stenberg

Post by Jana
Det är nämligen så att den användning av W som föregives som intäkt för
detta våldgästande inte på något sätt har att göra med svenskans
tidigare användning av w, som exempelvis i gammelformer som "hwad", utan
är en anglicism av puraste sort.

Vad kan du stöda det påståendet på? Försvann gammalgermanskt "w" ur
engelskan förrän nutida "w" kom in?

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. Om jag begripit det hela rätt
så utgör just det engelska bruket av W den enda "institutionaliserade"
fortsättningen på det gammelgermanska bruket, ...
Vid den tid då W avskaffades i svenskan så hade W inte representerat
något annat språkljud än V på många hundra år. Det är
att betrakta som ett införande av ett helt nytt skrivtecken, med ett
uttal som aldrig någonsin existerat under den tiden svenskan funnits som
språk.

Jo, jag menar att det är fråga om ett tillbakalånande av det gamla w:et,
eftersom dagens engelska W är en fortsättning på det gammalgermanska.
Men nu skriver du alltså att dubbel-u:et inte har funnits i svenskan a)
"på många hundra år", b) "under den tiden svenskan funnits som språk". a
och b betyder för det första inte samma sak, ifall inte "många hundra"
är cirkus 700. Men ifall b är korrekt, följer inte i mitt tycke att det
är ett lån utifrån, eftersom "svenska" är hopkokad ur nord- och
mellaneuropeisk germanska och de rimligtvis går tillbaka på språkformer
där vi hade gammalt dubbel-u. Varav följer att det nu är fråga om ett
tillbakalån, via engelskan.

Att sedan nya bokstaven W i de flesta fall står för v visar ju att
historiens hjul (jul?) inte kan vridas tillbaka utan underligheter.

Dag Stenberg

[Jana]

Post by Dag Stenberg

Post by Jana

Post by Dag Stenberg

Post by Jana
Det är nämligen så att den användning av W som föregives som intäkt för
detta våldgästande inte på något sätt har att göra med svenskans
tidigare användning av w, som exempelvis i gammelformer som "hwad", utan
är en anglicism av puraste sort.

Vad kan du stöda det påståendet på? Försvann gammalgermanskt "w" ur
engelskan förrän nutida "w" kom in?

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. Om jag begripit det hela rätt
så utgör just det engelska bruket av W den enda "institutionaliserade"
fortsättningen på det gammelgermanska bruket, ...
Vid den tid då W avskaffades i svenskan så hade W inte representerat
något annat språkljud än V på många hundra år. Det är
att betrakta som ett införande av ett helt nytt skrivtecken, med ett
uttal som aldrig någonsin existerat under den tiden svenskan funnits som
språk.

Jo, jag menar att det är fråga om ett tillbakalånande av det gamla w:et,
eftersom dagens engelska W är en fortsättning på det gammalgermanska.

Och jag menar alltså att detta bruk i Sverige föregår svenskan. Men det
är förstås litet av en definitionsfråga.

Post by Dag Stenberg
Men nu skriver du alltså att dubbel-u:et inte har funnits i svenskan a)
"på många hundra år", b) "under den tiden svenskan funnits som språk". a
och b betyder för det första inte samma sak, ifall inte "många hundra"
är cirkus 700. Men ifall b är korrekt, följer inte i mitt tycke att det
är ett lån utifrån, eftersom "svenska" är hopkokad ur nord- och
mellaneuropeisk germanska och de rimligtvis går tillbaka på språkformer
där vi hade gammalt dubbel-u. Varav följer att det nu är fråga om ett
tillbakalån, via engelskan.

Jag var otydlig. Bruket har inte funnits *i Sverige* på många hundra år.
Och då det fanns så var det knappast svenska vi talade. Eller ens
Sverige det brukades i.

Post by Dag Stenberg
Att sedan nya bokstaven W i de flesta fall står för v visar ju att
historiens hjul (jul?) inte kan vridas tillbaka utan underligheter.

Jag vet inte hur länge bokstaven hetat dubbel-ve på svenska. Namnet
torde dock rimligen ha uppkommit efter det att uttalet ve-ifierades,
annars borde benämningen ha blivit en annan. För den händelse vi
någonsin haft ett dubbel-u i svenskan som skrivits "W", så vare det
förvisso så att det är fråga om ett återinlån. Annars inte.

[Dag Stenberg]

Post by Jana

Post by Dag Stenberg
Jo, jag menar att det är fråga om ett tillbakalånande av det gamla w:et,
eftersom dagens engelska W är en fortsättning på det gammalgermanska.

Och jag menar alltså att detta bruk i Sverige föregår svenskan. Men det
är förstås litet av en definitionsfråga.

Jo-o. Nu tycker jag förstås att "svenska" är en uppblandning av
fornnordiska med nordtyska (direkt eller via danskan), och därmed en
sentida försämring. Och eftersom man tydligen "vet" att svenskt språk
differentierades från urnordiskan långt före Västgötalagen (runor och
sånt som skiljer sig från norska runor kanske), så är det väl faktiskt en
fråga om när man börjar räkna med "svenska" som språk. Duger
stenristning eller skall det vara gåspenna?

Dag Stenberg

[Anneli]

Post by Dag Stenberg

Post by Jana

Post by Dag Stenberg
Jo, jag menar att det är fråga om ett tillbakalånande av det gamla w:et,
eftersom dagens engelska W är en fortsättning på det gammalgermanska.

Och jag menar alltså att detta bruk i Sverige föregår svenskan. Men det
är förstås litet av en definitionsfråga.

Jo-o. Nu tycker jag förstås att "svenska" är en uppblandning av
fornnordiska med nordtyska (direkt eller via danskan), och därmed en
sentida försämring. Och eftersom man tydligen "vet" att svenskt språk
differentierades från urnordiskan långt före Västgötalagen (runor och
sånt som skiljer sig från norska runor kanske), så är det väl faktiskt en
fråga om när man börjar räkna med "svenska" som språk. Duger
stenristning eller skall det vara gåspenna?

Det får nog bli gåspenna med tanke på den överväldigande
invasionen av tyska under medeltiden.

Anneli

[Dag Stenberg]

Post by Anneli
...

Post by Dag Stenberg
Jo-o. Nu tycker jag förstås att "svenska" är en uppblandning av
fornnordiska med nordtyska (direkt eller via danskan), och därmed en
sentida försämring. Och eftersom man tydligen "vet" att svenskt språk
differentierades från urnordiskan långt före Västgötalagen (runor och
sånt som skiljer sig från norska runor kanske), så är det väl faktiskt en
fråga om när man börjar räkna med "svenska" som språk. Duger
stenristning eller skall det vara gåspenna?

Det får nog bli gåspenna med tanke på den överväldigande
invasionen av tyska under medeltiden.

Då är alltså "svenska" i sak en nordtysk dialekt.

Dag Stenberg

[Fredrik :Ostman]

-----< Jana >
Att det skulle vara fråga om ett W som uttalas <ve> är svårförenligt med
föregivna exempel som skillnaden mellan "twist" och "tvist"

Varför skulle inte "twist" uttalas likdant som "tvist"?

Detta är inte fråga om något dubbel-ve.

Var sorterar Stures liga in "wellpapp"?

[Jana]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Jana >
Att det skulle vara fråga om ett W som uttalas <ve> är svårförenligt med
föregivna exempel som skillnaden mellan "twist" och "tvist"

Varför skulle inte "twist" uttalas likdant som "tvist"?

Det kan det nog. I praktiken varierar dock uttalet av "twist" i minst
lika hög grad som uttalet av "webb".

Post by Fredrik :Ostman

Detta är inte fråga om något dubbel-ve.

Var sorterar Stures liga in "wellpapp"?

Under dubbel-U.

[Fredrik :Ostman]

-----< Jana >
Under dubbel-U.

Det förefaller i så fall inte passa in i din teori.

[Ulf Sundin]

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav
2006-04-21 12:12
Av:TT
Det svenska alfabetet består inte längre officiellt av 28 bokstäver.
I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista SAOL har W till sist
accepterats som en fristående bokstav även i Sverige.
Dagens Nyheter har pratat med Sture Allén som är ordförande i
Akademiens språkkommitté, och han berättar att den psykologiska
orsaken till att W uppgraderats främst är den tunga påverkan ordet
webb fått i det svenska språket. (TT Spektra)

Allén har ju kampanjat för detta, jag minns en artikel (SvD eller DN)
för några år sedan. Och jag tycker att han har rätt.

Det finns nu ett relativt stort antal (låne)ord som stavas med "w",
och det finns en poäng med att särskilja "v" och "w". Det vore bra
att sorteringsordningen också reviderades i svenska, så att den
överensstämmer med andra stora språk (engelska och tyska, t ex),
när det gäller namn (bibliotek, skivaffärer, telefonkataloger, osv).

Post by Anneli
Vilka åsikter finns förresten om de nya ord som tillkommit och de
gamla som tagits bort i denna omgång av SAOL?

Det viktiga att beakta är att SAOL är en deskriptiv lista (med
lite inbyggd tröghet som eliminerar de värsta modenyckerna).

Post by Anneli
Blogg har ju kommit med till glädje för vissa.

Tja, ordet i sig är så fult att det borde ha uteslutits.

/Ulf Sundin

[Tamuel]

Post by Ulf Sundin

Post by Anneli
W - nu även en svensk bokstav
2006-04-21 12:12
Av:TT
Det svenska alfabetet består inte längre officiellt av 28 bokstäver.
I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista SAOL har W till sist
accepterats som en fristående bokstav även i Sverige.
Dagens Nyheter har pratat med Sture Allén som är ordförande i
Akademiens språkkommitté, och han berättar att den psykologiska
orsaken till att W uppgraderats främst är den tunga påverkan ordet
webb fått i det svenska språket. (TT Spektra)

Allén har ju kampanjat för detta, jag minns en artikel (SvD eller DN)
för några år sedan. Och jag tycker att han har rätt.
Det finns nu ett relativt stort antal (låne)ord som stavas med "w",
och det finns en poäng med att särskilja "v" och "w". Det vore bra
att sorteringsordningen också reviderades i svenska, så att den
överensstämmer med andra stora språk (engelska och tyska, t ex),
när det gäller namn (bibliotek, skivaffärer, telefonkataloger, osv).

Du menar att "Fältskog" skulle sorteras efter "Faltermeyer" men före "Fame",
precis så som det görs i UK Hit Singles?
Nej, det var nog inte så du menade...

[Jan Böhme]

Post by Anneli
Av:TT
Det svenska alfabetet består inte längre officiellt av 28 bokstäver.
I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista SAOL har W till sist
accepterats som en fristående bokstav även i Sverige.
Dagens Nyheter har pratat med Sture Allén som är ordförande i
Akademiens språkkommitté, och han berättar att den psykologiska
orsaken till att W uppgraderats främst är den tunga påverkan ordet
webb fått i det svenska språket. (TT Spektra)
Vad anser ni om detta faktum?

Argumentet är, som så ofta när just professor Allén ventilerar sina
synpunkter, ganska korkat. Just webben skulle lika gärna kunna
användas som argument för att behålla hopblandningen. URL-leden
"www" utläses ju alltid "veveve" på svenska, och att uttala webb som
"räbb" på östgötska är ett utpräglat minoritetsuttal.

Ska man gå på uttal är det väl snarare ett ord som "whisky" som man
ska dra fram som exempel - även om det kompliceras av att det stavas
med /wh/, och inte bara med /w/.

Men i sak tycker jag att det är ganska rimligt - även om just uttal
som "vese" och "veveve" antyder att den svenska språkkänslan
fortfarande i mångt och mycket betraktar /w/ som en variant av /v/.
Förr eller senare lär vi ju få ett minimalt par, som bara skiljer
sig åt med avseende på substitutionen v/w, och då är man ju tvungen
att göra nånting.

Dvs man får mycket gärna sortera specifikt efter w. Däremot är det
inte lika nödvändigt att prompt klämma in ett "dubbelve" när man
läser ut alfabetet.

Post by Anneli
Vilka åsikter finns förresten om de nya ord som tillkommit och de
gamla som tagits bort i denna omgång av SAOL?
Blogg har ju kommit med till glädje för vissa.

Det var nog ganska nödvändigt - även om vi aldrig vet hur länge
modetrender som bloggande håller i sig. Det skulle kunna vara ute igen
i nästa upplaga.

Post by Anneli
Budoarstämning och fattigmansstuga anses kunna utmönstras tillsammans
med en hel del andra.

Observera att ett utmönstrande av ord ur SAOL för ingen del
innefattar någon rekommendation att sluta använda dem. Bara ett
uttryck för akademiens förmodan att det är så få som skulle ha
behov av att slå upp dem att det inte motiverar pappersåtgången.

"Fattigmansstuga", förresten? Vad är det för något? Vad
_fattigstugan_ var vet jag mycket väl, men någon specifik
"fattigmansstuga" kan jag inte påminna mig att någonsin ha stött på
i svenska språket.

Jan Böhme

[Anneli]

Post by Jan Böhme
"Fattigmansstuga", förresten? Vad är det för något? Vad
_fattigstugan_ var vet jag mycket väl, men någon specifik
"fattigmansstuga" kan jag inte påminna mig att någonsin ha stött på
i svenska språket.

Nej det har jag också funderat över. Fattigstugan har jag hört
nämnas ofta på senare år sedan min Farmor blev glömsk och något
senil. Hon är rädd för att inte få bo hemma längre och då ser hon
den som alternativ.

Fattigmansstuga har jag aldrig hört eller sett förr, jag associerar
till backstuga men jag är inte riktigt säker.

Anneli.

[Sten Thaning]

Post by Jan Böhme
Men i sak tycker jag att det är ganska rimligt - även om just uttal
som "vese" och "veveve" antyder att den svenska språkkänslan
fortfarande i mångt och mycket betraktar /w/ som en variant av /v/.
Förr eller senare lär vi ju få ett minimalt par, som bara skiljer
sig åt med avseende på substitutionen v/w, och då är man ju tvungen
att göra nånting.

"Tvist" och "twist" tog någon från akademien som exempel. Eller menar
du ett par som börjar på v/w?

Post by Jan Böhme
"Fattigmansstuga", förresten? Vad är det för något? Vad
_fattigstugan_ var vet jag mycket väl, men någon specifik
"fattigmansstuga" kan jag inte påminna mig att någonsin ha stött på
i svenska språket.

En stuga som tillhör en fattig person, skulle jag tro. Ordet finns med
både i nionde och tolfte upplagan, med beteckningen "ålderdomligt".

- Sten

[Fredrik :Ostman]

-----< Sten Thaning >
"Tvist" och "twist" tog någon från akademien som exempel.

Det duger inte. De kan förbli ekivoka också i skriftspråket.

Det är över huvud taget oklart vad Jan menar, eftersom w alltid
uttalas precis likadant som v när man talar svenska. Att Jan själv --
enligt egen utsago -- uttalar vissa spritdrycker på engelska ändrar
inte på detta faktum. Misstänker att han när han har tagit sig ett
par sådana slutar upp med snobberifasonerna och talar renare svenska.

[Sten Thaning]

On 22 Apr 2006 13:43:41 -0700, "Fredrik :Ostman"

Post by Fredrik :Ostman
Det är över huvud taget oklart vad Jan menar, eftersom w alltid
uttalas precis likadant som v när man talar svenska.

Hm. Uttalar du "wicca" och "vicka" likadant? Det slår mig att jag vad
jag minns aldrig har hört hobbyhäxerier uttalas på svenska, men jag
skulle nog använda "oi".

- Sten

[Anders Carlsson]

Post by Sten Thaning
Hm. Uttalar du "wicca" och "vicka" likadant?

Finns wicca med i SAOL? Ett annat wi-ord skulle vara weekend, som
det dock finns ett fullgott svenskt ersättningsord för: helg.

[Anneli]

Post by Anders Carlsson

Post by Sten Thaning
Hm. Uttalar du "wicca" och "vicka" likadant?

Finns wicca med i SAOL? Ett annat wi-ord skulle vara weekend, som
det dock finns ett fullgott svenskt ersättningsord för: helg.

Hellre då veckoslut, eller skämtsamt veckoända. Helg är något mer.
Julen och Påsken och Första Maj är helger ett veckoslut är det med
synnerligen tvekan.

Anneli

[Anders Carlsson]

Post by Anneli
Julen och Påsken och Första Maj är helger ett veckoslut är det med
synnerligen tvekan.

Vanlig fråga: "Vad ska du göra till helgen?" och då syftar man oftast
inte på nästkommande storhelg som inträffar om tre månader. Men det
är kanske dialektalt vilka ord man använder och dess betydelse.

[Anneli]

Post by Anders Carlsson

Post by Anneli
Julen och Påsken och Första Maj är helger ett veckoslut är det med
synnerligen tvekan.

Vanlig fråga: "Vad ska du göra till helgen?" och då syftar man oftast
inte på nästkommande storhelg som inträffar om tre månader. Men det
är kanske dialektalt vilka ord man använder och dess betydelse.

Nej det är nog inte dialektalt.

Jag anser dock att det är en förflackning av ordet helg, som jag vill
bekämpa. Det finns ju ingen anledning att ha olika ord om de blir
synomymer till varandra. Dessutom blir det då allt svårare att säga
vad man menar. Då får man börja ta till förstärkningar som Du ju
just gjort "storhelg".

Vad skall vi sedan använda för en verklig storhelg?

Det är samma fenomen och problem som när det talas om kris och
katastrof i alla möjliga mer eller mindre triviala sammanhang.

Anneli

[Jana]

Post by Anneli

Post by Anders Carlsson

Post by Anneli
Julen och Påsken och Första Maj är helger ett veckoslut är det med
synnerligen tvekan.

Vanlig fråga: "Vad ska du göra till helgen?" och då syftar man oftast
inte på nästkommande storhelg som inträffar om tre månader. Men det
är kanske dialektalt vilka ord man använder och dess betydelse.

Nej det är nog inte dialektalt.
Jag anser dock att det är en förflackning av ordet helg, som jag vill
bekämpa. Det finns ju ingen anledning att ha olika ord om de blir
synomymer till varandra. Dessutom blir det då allt svårare att säga
vad man menar. Då får man börja ta till förstärkningar som Du ju
just gjort "storhelg".
Vad skall vi sedan använda för en verklig storhelg?

Vi ska, eller kan åtminstone, använda ordet "mässa". Mickelsmäss är
först i oktober. Det är tretton veckor mellan Mickelsmäss och Jul, sedan
är det tretton veckor mellan Jul och Vårfrudagen, tretton veckor mellan
Vårfrudagen och Midsommar, och från Midsommar till Mickelsmäss återigen
tretton veckor.

[Tamuel]

Post by Jana

Post by Anneli

Post by Anders Carlsson

Post by Anneli
Julen och Påsken och Första Maj är helger ett veckoslut är det med
synnerligen tvekan.

Vanlig fråga: "Vad ska du göra till helgen?" och då syftar man oftast
inte på nästkommande storhelg som inträffar om tre månader. Men det
är kanske dialektalt vilka ord man använder och dess betydelse.

Nej det är nog inte dialektalt.
Jag anser dock att det är en förflackning av ordet helg, som jag vill
bekämpa. Det finns ju ingen anledning att ha olika ord om de blir
synomymer till varandra. Dessutom blir det då allt svårare att säga
vad man menar. Då får man börja ta till förstärkningar som Du ju
just gjort "storhelg".
Vad skall vi sedan använda för en verklig storhelg?

Vi ska, eller kan åtminstone, använda ordet "mässa".

Nej, det ska vi inte. "mässa" för tankarna till kyrkligheter.

[Dag Stenberg]

Post by Anneli

Post by Anders Carlsson
Finns wicca med i SAOL? Ett annat wi-ord skulle vara weekend, som
det dock finns ett fullgott svenskt ersättningsord för: helg.

Hellre då veckoslut, eller skämtsamt veckoända. Helg är något mer.
Julen och Påsken och Första Maj är helger ett veckoslut är det med
synnerligen tvekan.

Nå, första maj är väl ingen helg - det är ju ledigheten för den stora
arbetarfesten, eller studenternas vårjippo ifall man så vill. Men ingen
helg.

Annars menar jag att det inte är "helg" ifall affärerna håller
öppet. Och lördagen är då ingen helg före kl. 18, då helgmålsringning
brukade ljuda.

Dag Stenberg

[Anders Carlsson]

Annars menar jag att det inte är "helg" ifall affärerna håller öppet.

I så fall har vi avskaffat samtliga helger i Sverige, så det problemet
är löst. Bara mindre och specialbutiker brukar våga hålla stängt på
vissa "röda" dagar.

Och lördagen är då ingen helg före kl. 18, då helgmålsringning
brukade ljuda.

Sant, men gammalt språkbruk om kännetecknen inte längre gäller. Förr
var det också skola på lördagar, men det är bara i undantagsfall idag.

Det får mig att tänka på ordet helgdag. Vad jag förstår innefattar
det inte vanliga söndagar, utan bara speciella arbetsfria dagar, som
t.ex långfredagen, 1:a maj eller annandag jul när den inte infaller
på en söndag. I så fall stärks Annelis resonemang, att "helg" är ett
ord som bara ska användas i samband med att en eller flera helgdagar
infaller.

Jag misstänker att "veckoslut" är en försvenskning eller i alla fall
ett betydligt modernare ord än vad "helg" är?

[Anneli]

Post by Anders Carlsson

Annars menar jag att det inte är "helg" ifall affärerna håller öppet.

I så fall har vi avskaffat samtliga helger i Sverige, så det problemet
är löst. Bara mindre och specialbutiker brukar våga hålla stängt på
vissa "röda" dagar.

Och lördagen är då ingen helg före kl. 18, då helgmålsringning
brukade ljuda.

Sant, men gammalt språkbruk om kännetecknen inte längre gäller. Förr
var det också skola på lördagar, men det är bara i undantagsfall idag.
Det får mig att tänka på ordet helgdag. Vad jag förstår innefattar
det inte vanliga söndagar, utan bara speciella arbetsfria dagar, som
t.ex långfredagen, 1:a maj eller annandag jul när den inte infaller
på en söndag. I så fall stärks Annelis resonemang, att "helg" är ett
ord som bara ska användas i samband med att en eller flera helgdagar
infaller.
Jag misstänker att "veckoslut" är en försvenskning eller i alla fall
ett betydligt modernare ord än vad "helg" är?
--

Visst är veckoslut ett modernare namn, om det är en av våra
sällsynta översättningar eller inte vet har jag ingen aning om. Är
det det så är det bara att gratulera, jag vill ha fler sådana.

I "forn" tid när alla gick i Kyrkan på söndagar kunde man kalla
söndagen för helg. "lillhelg" till skillnad från "storhelgerna". Men
nu som sagt förflackas ordet och jag tycker inte om det.

Anneli

[Dag Stenberg]

Post by Anders Carlsson

Annars menar jag att det inte är "helg" ifall affärerna håller öppet.

...
Jag misstänker att "veckoslut" är en försvenskning eller i alla fall
ett betydligt modernare ord än vad "helg" är?

Veckoslut låter som fennicism, av "viikonloppu". Veckända låter
svenskare, kanske närmast för att det är svårt att tänka sig
"viikonpääte" eller "viikonperse" som ursprung. (Fast det är då man
"vetää perseet olalle")

Dag Stenberg

[Lars Enderin]

Post by Dag Stenberg

Post by Anders Carlsson

Annars menar jag att det inte är "helg" ifall affärerna håller öppet.

...
Jag misstänker att "veckoslut" är en försvenskning eller i alla fall
ett betydligt modernare ord än vad "helg" är?

Veckoslut låter som fennicism, av "viikonloppu". Veckända låter

Jag har svårt att tro att finskan har något att göra med det ordet i
Sverige. Det låter helt naturligt svenskt.

[Dag Stenberg]

Post by Lars Enderin

Post by Dag Stenberg
Veckoslut låter som fennicism, av "viikonloppu". Veckända låter

Jag har svårt att tro att finskan har något att göra med det ordet i
Sverige. Det låter helt naturligt svenskt.

Det är bra det. Då slipper man ha dåligt samvete om man någon gång
använder det istf veckända. Som kanske är en anglicism, huj då.

Dag Stenberg

[Fredrik :Ostman]

-----< Anneli >
Hellre då veckoslut, eller skämtsamt veckoända. Helg är något mer.

Sedan "helg" etablerade för lördag-söndag kallas helgdagar
"helgdagar". "Weekend" förekommer kanske i Finland, men åtminstone
för tio år sedan var det utdött i rikssvenskan. Ett sextiotalsord.
Som uttalas viken-d.

[Anneli]

Post by Sten Thaning
On 22 Apr 2006 13:43:41 -0700, "Fredrik :Ostman"

Post by Fredrik :Ostman
Det är över huvud taget oklart vad Jan menar, eftersom w alltid
uttalas precis likadant som v när man talar svenska.

Hm. Uttalar du "wicca" och "vicka" likadant? Det slår mig att jag vad
jag minns aldrig har hört hobbyhäxerier uttalas på svenska, men jag
skulle nog använda "oi".

De jag känner som överhuvudtaget använder det anglosaxiska
begreppet uttalar det vicka, men de flesta svenska häxor kallar sig
just för häxor och inget annat, sedan använder de sina guddomars
olika namn.

Anneli

[Fredrik :Ostman]

-----< Anneli >
De jag känner som överhuvudtaget använder det anglosaxiska
begreppet uttalar det vicka, men de flesta svenska häxor kallar sig
just för häxor och inget annat

Jag vill inte som man säger "över där" "pinka på din parad" -- man
kan säga att "jag hatar att bryta dig detta" -- men spöken,
jultomten, häxor, kapten Krok och hundar med ögon stora som runde
torn finns bara i sagor och i fantasin.

Ta inte illa upp! Men det är bättre att du lär dig att skilja på
verklighet och fantasi.

[Lars Enderin]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Anneli >
De jag känner som överhuvudtaget använder det anglosaxiska
begreppet uttalar det vicka, men de flesta svenska häxor kallar sig
just för häxor och inget annat

Jag vill inte som man säger "över där" "pinka på din parad" -- man
kan säga att "jag hatar att bryta dig detta" -- men spöken,
jultomten, häxor, kapten Krok och hundar med ögon stora som runde
torn finns bara i sagor och i fantasin.
Ta inte illa upp! Men det är bättre att du lär dig att skilja på
verklighet och fantasi.

Det finns faktiskt en del kvinnor i Sverige som kallar sig för häxor.

[Fredrik :Ostman]

-----< Lars Enderin >
Det finns faktiskt en del kvinnor i Sverige som kallar sig för häxor.

Ja, och kring julafton många män som kallar sig jultomten. På
maskerad finns spöken, Hans och Greta och Mästarkatten i stövlar.

[Lars Enderin]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Lars Enderin >
Det finns faktiskt en del kvinnor i Sverige som kallar sig för häxor.

Ja, och kring julafton många män som kallar sig jultomten. På
maskerad finns spöken, Hans och Greta och Mästarkatten i stövlar.

Men "häxorna" tar sig själva på allvar, verkar det som.

[Fredrik :Ostman]

-----< Lars Enderin >
Men "häxorna" tar sig själva på allvar, verkar det som.

Det är väl fråga om en psykisk störning, då.

[Anneli]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Anneli >
De jag känner som överhuvudtaget använder det anglosaxiska
begreppet uttalar det vicka, men de flesta svenska häxor kallar sig
just för häxor och inget annat

Jag vill inte som man säger "över där" "pinka på din parad" -- man
kan säga att "jag hatar att bryta dig detta" -- men spöken,
jultomten, häxor, kapten Krok och hundar med ögon stora som runde
torn finns bara i sagor och i fantasin.
Ta inte illa upp! Men det är bättre att du lär dig att skilja på
verklighet och fantasi.

Vem har sagt något annat? Inte jag, jag är ingen häxa. men de som
tror att de är det finns och de har också religionsfrihet så vitt
jag begriper.

Anneli

[Fredrik :Ostman]

-----< Anneli >
Vem har sagt något annat? Inte jag, jag är ingen häxa. men de som
tror att de är det finns och de har också religionsfrihet så vitt
jag begriper.

Möjligheten att inte skilja på verklighet och fantasi har ingenting
med religionsfrihet att göra.

[Fredrik :Ostman]

-----< Sten Thaning >
Hm. Uttalar du "wicca" och "vicka" likadant?

Alldeles självklart skulle jag göra det om det förekom i en svensk
text som inte uppenbarligen handlade om idioti i USA eller på Irland
eller så. Med musikalisk accent och allt.

Får man fortfarande bokstavera dubbelve med Wilhelm i Sverige, eller
har ni däruppe beslutat att helt avkoppla Kontinentaleuropa från ert
medvetande?

[Fredrik :Ostman]

-----< Jan Böhme >
"Fattigmansstuga", förresten? Vad är det för något?

Ingen aning. Men budoarstämning finner man så nära som i
swnet.diverse.

[Anneli]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Jan Böhme >
"Fattigmansstuga", förresten? Vad är det för något?

Ingen aning. Men budoarstämning finner man så nära som i
swnet.diverse.

Utmärkt exemplifiering!

Kan inte bli bättre!

Anneli

[Dag Stenberg]

Post by Jan Böhme
Ska man gå på uttal är det väl snarare ett ord som "whisky" som man
ska dra fram som exempel - även om det kompliceras av att det stavas
med /wh/, och inte bara med /w/.

Jag kände en skotsk engelsklärare, som konsekvent uttalade 'hwot'
(hittar inte den fånetiska bokstaven), 'hwitj' och sannolikt även
'hwiski', fast det ordet inte ingick i lektionernas vokabulär. Jag
tycker mig minnas att uttalet med 'h' också förekom i "English by the
Nature Method" (Oxfordstilen), det verk jag ursprungligen lärde mig
engelska från. Låt oss säga att det var från c. 1950.

Dag Stenberg

[Lars Ljung]

Post by Anneli
Av:TT
Det svenska alfabetet består inte längre officiellt av 28 bokstäver.
I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista SAOL har W till sist
accepterats som en fristående bokstav även i Sverige.
Dagens Nyheter har pratat med Sture Allén som är ordförande i
Akademiens språkkommitté, och han berättar att den psykologiska
orsaken till att W uppgraderats främst är den tunga påverkan ordet
webb fått i det svenska språket. (TT Spektra)
Vad anser ni om detta faktum?

Vad innebär det här egentligen? Om vi förväntas ändra
sorteringsordningen så att V och W behandlas som olika bokstäver så är
det en omställning av ganska stora mått. Bland annat finns det nog en
hel del datorprogram som behöver ändras, det kostar pengar. Kommer
"webb" efter "vänster" i nya SAOL?

Om sorteringsordningen inte påverkas så kvittar det väl om W är med i
alfabetet eller ej. I vilket sammanhang skulle det spela någon roll?
Det är trots allt inte så ofta man sitter och rabblar alfabetet.

[Sten Thaning]

Post by Lars Ljung
Vad innebär det här egentligen? Om vi förväntas ändra
sorteringsordningen så att V och W behandlas som olika bokstäver så är
det en omställning av ganska stora mått.

Ja.

Post by Lars Ljung
Bland annat finns det nog en
hel del datorprogram som behöver ändras, det kostar pengar. Kommer
"webb" efter "vänster" i nya SAOL?

Ja, precis. Vänster står på sidan 1091, efter vänslas. Webb står på
sidan 1098, under w. (Tja, tekniskt sett finns bara "webben" samt ett
tiotal ord med webb som fördel, men i princip har du rätt.)

Personligen tycker jag om det. Mitt liv blir lättare efter ändringen.

- Sten

[Marcus Stromberg]

Post by Anneli
Vad anser ni om detta faktum?

Tack för det, ni Aderton...öhhh...hur många ni råkar vara för tillfället! Vid
nästa reform av ordlistan kan ni låta digrafen qu- ersätta det historiska
misstaget kv-.



Marcus

***@abc.se

[Fredrik :Ostman]

-----< Marcus Stromberg >
Tack för det, ni Aderton...öhhh...hur många ni råkar vara för tillfället!

Det är väl bara en tiderton små negergubbar kvar eller så. Upp som
en sol med den tredje Gösta och ner som en pannkaka med Sture och
Horre.

[Anneli]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Marcus Stromberg >
Tack för det, ni Aderton...öhhh...hur många ni råkar vara för tillfället!

Det är väl bara en tiderton små negergubbar kvar eller så. Upp som
en sol med den tredje Gösta och ner som en pannkaka med Sture och
Horre.

Självfallet var det bättre förr!

Även Akademiledamoter var lydigare då.

Anneli

[Fredrik :Ostman]

-----< Anneli >
Även Akademiledamoter var lydigare då.

Vad tyder på det? Nu är ju bara de lydiga kvar under Stures piska.

[Anneli]

Post by Fredrik :Ostman

-----< Anneli >
Även Akademiledamoter var lydigare då.

Vad tyder på det? Nu är ju bara de lydiga kvar under Stures piska.

Ja. Just det!

Där har vi problemet. Jag vill i och för sig inte ha en allt för
poitiserad Akademi, men den nuvarande situationen är inte trevlig.

Anneli