Discussion:
Tårta eller kaka?
(too old to reply)
Tobias Frinndal
2004-04-09 18:36:58 UTC
Permalink
Läste uttrycket "kaka på kaka" för första gången idag. Har aldrig hört
(eller tänkt på)
detta tidigare. Jag trodde det hette "tårta på tårta". Vad är rätt?

En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)

Detta innebär dock inte alltid att tårt-uttrycket är korrekt.
Vad anser gruppen?
Alexander Backlund
2004-04-10 11:58:32 UTC
Permalink
Post by Tobias Frinndal
Läste uttrycket "kaka på kaka" för första gången idag. Har aldrig hört
(eller tänkt på)
detta tidigare. Jag trodde det hette "tårta på tårta". Vad är rätt?
En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)
Detta innebär dock inte alltid att tårt-uttrycket är korrekt.
Vad anser gruppen?
"Kaka på kaka" har jag inte hört. Det är "tårta på tårta" som står i
Nationalencyklopedins ordbok. Naturligtvis innebär det inte nödvändigtvis
att det måste vara fel att säga "kaka på kaka", men "kaka på kaka" skulle
jag tolka ung. som "den ena kakan efter den andra".
:Frank Ö
2004-04-10 13:38:37 UTC
Permalink
Post by Alexander Backlund
"Kaka på kaka" har jag inte hört. Det är "tårta på tårta" som står i
Nationalencyklopedins ordbok. Naturligtvis innebär det inte nödvändigtvis
att det måste vara fel att säga "kaka på kaka", men "kaka på kaka" skulle
jag tolka ung. som "den ena kakan efter den andra".
Som inflyttad norrman har jag ibland svårt att veta om jag ska andvända
"kaka" eller "tårta". I norskan skiljer man ju inte på dessa, utan allt
är "kake". Att en stor, smarrig gräddtårta är just "tårta" och att en
finsk pinne är en "kaka" är enkelt. Men var går gränsen däremellan? Jag
brukar säga "äppelkaka" trots att den kan vara lika stor som en tårta
eftersom "äppeltårta" känns helt fel. Vad är rätt? Sen har vi "bakelse"
...
--
/ Frank, Göteborg.
Magnus Wibeck
2004-04-10 17:36:00 UTC
Permalink
:Frank Ö wrote:
[..]
Post by :Frank Ö
Som inflyttad norrman har jag ibland svårt att veta om jag ska andvända
"kaka" eller "tårta". I norskan skiljer man ju inte på dessa, utan allt
är "kake". Att en stor, smarrig gräddtårta är just "tårta" och att en
finsk pinne är en "kaka" är enkelt. Men var går gränsen däremellan? Jag
brukar säga "äppelkaka" trots att den kan vara lika stor som en tårta
eftersom "äppeltårta" känns helt fel. Vad är rätt? Sen har vi "bakelse"
...
Hmm.. småklurigt, något jag inte funderat på, infödd som jag är...

Rent generellt känns det som att en tårta bör vara ett
heterogent bakverk, d.v.s bestå av olika diskreta enheter (fler än två?)
(bottnar, fyllning, garnering, m.m.) som man sätter samman.
Kakor är mer homogena, möjligen med en enklare dekoration/smaksättare på/i
(som t.ex. äpplekakan).

En bakelse är avsedd att ätas av en person.
En prinsessbakelse är alltså en 1-bits prinsesstårta.

Äppeltårta skulle jag tolka som en flerbottnad tårta, med fyllning av
huvudsakligen äpple(mos?), eventuellt garnerad med grädde.

/Magnus
Bjorn Olsson
2004-04-11 00:25:21 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
Post by Alexander Backlund
"Kaka på kaka" har jag inte hört. Det är "tårta på tårta" som står i
Nationalencyklopedins ordbok. Naturligtvis innebär det inte nödvändigtvis
att det måste vara fel att säga "kaka på kaka", men "kaka på kaka" skulle
jag tolka ung. som "den ena kakan efter den andra".
Som inflyttad norrman har jag ibland svårt att veta om jag ska andvända
"kaka" eller "tårta". I norskan skiljer man ju inte på dessa, utan allt
är "kake". Att en stor, smarrig gräddtårta är just "tårta" och att en
finsk pinne är en "kaka" är enkelt. Men var går gränsen däremellan?
Anledningen att äppelkakan kallas "kaka" är nog i första hand att den
tillagas i ugnen. Detsamma gör man t.ex. med sockerkakan.

(Sedan kan man iofs hävda att tårtbottnen är tillagad i ugn, eller att
motsvarande del av en rulltårta är tillagad i ugn, men i båda de
fallen så är ugnsbakningen inte det sista steget i
tillagningsprocessen, vilket förmodligen är avgörande för
namnsättningen.)
Post by :Frank Ö
Jag
brukar säga "äppelkaka" trots att den kan vara lika stor som en tårta
eftersom "äppeltårta" känns helt fel. Vad är rätt? Sen har vi "bakelse"
...
Skillnaden mellan bakelse och tårta är enkel. Om bakverket utgör en
enda portion så är det en bakelse, om den däremot skall skäras upp i
portionsbitar så är det en tårta. Skall fem personer ha kalas kan de
äta varsin bakelse eller skära upp en tårta i fem bitar och äta en bit
var.

Björn
:Frank Ö
2004-04-11 11:38:24 UTC
Permalink
Post by Bjorn Olsson
Anledningen att äppelkakan kallas "kaka" är nog i första hand att den
tillagas i ugnen. Detsamma gör man t.ex. med sockerkakan.
Tack till både dig och Magnus för förklaringarna. Jag köper din
förklaring om att en kaka gräddar man i ugnen, sen är den klar att ätas,
medan en tårta ska man greja med efteråt, med choklad, sylt, grädde,
garnering osv.
Post by Bjorn Olsson
Skillnaden mellan bakelse och tårta är enkel. Om bakverket utgör en
enda portion så är det en bakelse, om den däremot skall skäras upp i
portionsbitar så är det en tårta. Skall fem personer ha kalas kan de
äta varsin bakelse eller skära upp en tårta i fem bitar och äta en bit
var.
En bakelse är en "tårta" (enl. definitionen ovan) gjord för en person
från första början medan en tårtbit är en tårtbit, alltså. En kaka är en
kaka oavsett om den gjorts för en eller flera personer. Ahh, nu känns
det tryggare att gå till konditoriet. :-)

Allt har man inte fått med sig trots 14 år i Sverige.
--
/ Frank, Göteborg.
Anders Carlsson
2004-04-12 09:39:49 UTC
Permalink
Post by Bjorn Olsson
Skillnaden mellan bakelse och tårta är enkel. Om bakverket utgör en
enda portion så är det en bakelse, om den däremot skall skäras upp i
portionsbitar så är det en tårta.
Mellan bakelse och tårta finns det dessutom en stubbe/längd. Det
är väl ofta ett långsmalt tårtliknande bakverk till skillnad från
runda tårtor.

Själv har jag ätit tårta konstant sedan i torsdags, så jag börjar
bli lite trött på det. :-)
--
Anders Carlsson
:Frank Ö
2004-04-12 13:13:28 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
Mellan bakelse och tårta finns det dessutom en stubbe/längd. Det
är väl ofta ett långsmalt tårtliknande bakverk till skillnad från
runda tårtor.
Men en vetelängd, som äts som den är när den kallnat, är väl ändå
fortfarande en kaka? "Stubbe" har _jag_ aldrig hört om bakverk.
--
/ Frank, Göteborg.
Anders Carlsson
2004-04-12 13:59:19 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
"Stubbe" har _jag_ aldrig hört om bakverk.
Prinsess-stubbe: Loading Image...
Budapeststubbe: http://www.alvsjo.com/tartmanualen.html

Det är möjligt att de är så lika vanlig tårta att de inte
behöver särskiljas mer än ur ett konditortekniskt perspektiv.
--
Anders Carlsson
EDSTROM ARME
2004-04-13 08:09:18 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
Post by :Frank Ö
"Stubbe" har _jag_ aldrig hört om bakverk.
Prinsess-stubbe: http://www.kungsorsbagarn.se/stubbe.jpg
Budapeststubbe: http://www.alvsjo.com/tartmanualen.html
Det är möjligt att de är så lika vanlig tårta att de inte
behöver särskiljas mer än ur ett konditortekniskt perspektiv.
--
Anders Carlsson
En tårta( en bit per person) och en bakelse (en till var) måste ätas med
sked eller gaffel från en tallrik, men en kaka kan man hålla i handen.

Arne Edström
Anders Carlsson
2004-04-13 12:39:58 UTC
Permalink
Post by EDSTROM ARME
En tårta( en bit per person) och en bakelse (en till var) måste ätas med
sked eller gaffel från en tallrik, men en kaka kan man hålla i handen.
Det trodde jag Pippi Långstrump motbevisat för c:a femtio år sedan.
--
Anders Carlsson
EDSTROM ARME
2004-04-13 13:43:46 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
Post by EDSTROM ARME
En tårta( en bit per person) och en bakelse (en till var) måste ätas med
sked eller gaffel från en tallrik, men en kaka kan man hålla i handen.
Det trodde jag Pippi Långstrump motbevisat för c:a femtio år sedan.
--
Anders Carlsson
OK ändra till....bör ätas.......

Arne
:Frank Ö
2004-04-14 11:31:39 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
Budapeststubbe: http://www.alvsjo.com/tartmanualen.html
Det är möjligt att de är så lika vanlig tårta att de inte
behöver särskiljas mer än ur ett konditortekniskt perspektiv.
Tack för förklaringen. Den sista länken, Tårtmanualen, var imponerande
och ger en amatörtårtbagare som jag mycket inspiration. :-) En stubbe
ser ju helt klart enklare ut att fixa än en rund tårta, bara man har den
rätta bottenformen (nu tänker jag på tårtbottnar och inte idrott). Hmm..
visst heter det "kakform", för tårta blir det ju vid efterbehandlingen?
En stubbit(?) är väl ändå en tårtbit? Gott ser det ut hur som helst.
--
/ Frank, Göteborg.
Anders Carlsson
2004-04-14 11:49:45 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
Budapeststubbe: http://www.alvsjo.com/tartmanualen.html
Tårtmanualen, var imponerande och ger en amatörtårtbagare
som jag mycket inspiration.
På det där stället har de även tårta i form av paj, vilket jag
tror är ett bakverk som inte omnämnts tidigare i den här tråden.

Skiljer man på paj och tårta i Norge? Det du kallar äppeltårta
som annars skulle heta äppelkaka kan också vara en äppelpaj?
--
Anders Carlsson
:Frank Ö
2004-04-16 00:08:07 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
På det där stället har de även tårta i form av paj, vilket jag
tror är ett bakverk som inte omnämnts tidigare i den här tråden.
Skiljer man på paj och tårta i Norge? Det du kallar äppeltårta
som annars skulle heta äppelkaka kan också vara en äppelpaj?
När jag tänker på paj så tänker jag enbart på ett bakverk gjord i en
rund pajform. Alltså inte en kakform med löstagbar kant t.ex. Det är
kanske fel? Sen tänker jag mig också att en paj mer är en relativt tunn
botten fylld med t.ex. äppelbitar än att man har dem ovanpå en tjock
kaka som blir äppelkaka. Fast det är hur jag tänker. Jag kan inte tala
för en hel nation när det gäller detta. :-) Fast en paj är väl också en
kaka? Blev lite osäker på just det.
--
/ Frank, Göteborg.
Alexander Backlund
2004-04-16 22:28:30 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
Post by Anders Carlsson
På det där stället har de även tårta i form av paj, vilket jag
tror är ett bakverk som inte omnämnts tidigare i den här tråden.
Skiljer man på paj och tårta i Norge? Det du kallar äppeltårta
som annars skulle heta äppelkaka kan också vara en äppelpaj?
När jag tänker på paj så tänker jag enbart på ett bakverk gjord i en
rund pajform. Alltså inte en kakform med löstagbar kant t.ex. Det är
kanske fel? Sen tänker jag mig också att en paj mer är en relativt tunn
botten fylld med t.ex. äppelbitar än att man har dem ovanpå en tjock
kaka som blir äppelkaka. Fast det är hur jag tänker. Jag kan inte tala
för en hel nation när det gäller detta. :-) Fast en paj är väl också en
kaka? Blev lite osäker på just det.
En paj behöver faktiskt inte vara pajformad utan kan t.o.m. påminna rätt
mycket om en pirog.
Dewkesbury
2004-04-17 12:21:32 UTC
Permalink
Post by Alexander Backlund
Post by :Frank Ö
Post by Anders Carlsson
På det där stället har de även tårta i form av paj, vilket jag
tror är ett bakverk som inte omnämnts tidigare i den här tråden.
Skiljer man på paj och tårta i Norge? Det du kallar äppeltårta
som annars skulle heta äppelkaka kan också vara en äppelpaj?
När jag tänker på paj så tänker jag enbart på ett bakverk gjord i en
rund pajform. Alltså inte en kakform med löstagbar kant t.ex. Det är
kanske fel? Sen tänker jag mig också att en paj mer är en relativt tunn
botten fylld med t.ex. äppelbitar än att man har dem ovanpå en tjock
kaka som blir äppelkaka. Fast det är hur jag tänker. Jag kan inte tala
för en hel nation när det gäller detta. :-) Fast en paj är väl också en
kaka? Blev lite osäker på just det.
En paj behöver faktiskt inte vara pajformad utan kan t.o.m. påminna rätt
mycket om en pirog.
En paj behöver inte ens vara en paj, utan kan vara lungpaj...
Bjorn Olsson
2004-04-17 16:02:06 UTC
Permalink
Post by Alexander Backlund
Post by :Frank Ö
Post by Anders Carlsson
På det där stället har de även tårta i form av paj, vilket jag
tror är ett bakverk som inte omnämnts tidigare i den här tråden.
Skiljer man på paj och tårta i Norge? Det du kallar äppeltårta
som annars skulle heta äppelkaka kan också vara en äppelpaj?
När jag tänker på paj så tänker jag enbart på ett bakverk gjord i en
rund pajform. Alltså inte en kakform med löstagbar kant t.ex. Det är
kanske fel? Sen tänker jag mig också att en paj mer är en relativt tunn
botten fylld med t.ex. äppelbitar än att man har dem ovanpå en tjock
kaka som blir äppelkaka. Fast det är hur jag tänker. Jag kan inte tala
för en hel nation när det gäller detta. :-) Fast en paj är väl också en
kaka? Blev lite osäker på just det.
En paj behöver faktiskt inte vara pajformad utan kan t.o.m. påminna rätt
mycket om en pirog.
Ett lustigt sammanträffande är att "pirog" är ett karibiskt namn på
ett slags kanot och att de piroger man äter ofta är kanotformade.

Björn
Dewkesbury
2004-04-15 12:26:42 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
En stubbit(?) är väl ändå en tårtbit? Gott ser det ut hur som helst.
Det låter som en kort hobbit...
:Frank Ö
2004-04-16 00:00:17 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by :Frank Ö
En stubbit(?) är väl ändå en tårtbit? Gott ser det ut hur som helst.
Det låter som en kort hobbit...
:-) Mm... en liten bit av den hårige foten, kanske? De kallas väl annars
hober på svenska, de där hoberna?
--
/ Frank, Göteborg.
Dewkesbury
2004-04-16 00:25:33 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
Post by Dewkesbury
Post by :Frank Ö
En stubbit(?) är väl ändå en tårtbit? Gott ser det ut hur som helst.
Det låter som en kort hobbit...
:-) Mm... en liten bit av den hårige foten, kanske? De kallas väl annars
hober på svenska, de där hoberna?
Inte riktigt.

I Åke Ohlmarks (förvisso drivna och utmärkta) översättning (så länge man inte
jämför den med originalet) så kallas varelserna för hober.
Tolkien själv protesterade mot detta, men Ohlmarx stod på sig, eftersom han
associerade till semiter, hamiter, jafetiter etc.

Nu är dock inte Ohlmarks enda auktoriteten på området:
Britt G. Hallqvist översatte Bilbo, och hon använde "hobbit" och ej hob.

Första utgåvan kallad "Hompen" har jag inte läst, så jag vet inte vad gynnarna
kallades i den.

Det finns anledning förmoda att de i den nya översättningen kommer att kallas
hobbiter eller hobbitar.
Torkel Franzen
2004-04-16 00:30:20 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
I Åke Ohlmarks (förvisso drivna och utmärkta) översättning (så länge man inte
jämför den med originalet) så kallas varelserna för hober.
En något besynnerlig formulering att en översättning är utmärkt så
länge man inte jämför den med originalet.

Åke Ohlmarks, apropå översättning, är ett lysande exempel på en usel
översättare som var en stor tillgång för svenska bokförlag och därför
flitigt anlitad.
Jan B?hme
2004-04-16 12:51:59 UTC
Permalink
Post by Torkel Franzen
Post by Dewkesbury
I Åke Ohlmarks (förvisso drivna och utmärkta) översättning (så länge man
inte jämför den med originalet) så kallas varelserna för hober.
En något besynnerlig formulering att en översättning är utmärkt så
länge man inte jämför den med originalet.
Jo. Men man kan ju hålla med Björn om att det också finns
översättningar som är usla på ett sätt som framgår med all önskvärd
tydlighet redan utan original.
Post by Torkel Franzen
Åke Ohlmarks, apropå översättning, är ett lysande exempel på en usel
översättare som var en stor tillgång för svenska bokförlag och därför
flitigt anlitad.
Han var en stor tillgång genom sin benägenhet att ta på sig mycket
jobb.

Som han sedan fick slarva sig igenom å det skändligaste.

Jan Böhme
Torkel Franzen
2004-04-16 14:26:21 UTC
Permalink
Post by Jan B?hme
Jo. Men man kan ju hålla med Björn om att det också finns
översättningar som är usla på ett sätt som framgår med all önskvärd
tydlighet redan utan original.
Det finns fall då man kan identifiera felöversättningar utan att ha
tillgång till något original. Men en usel text kan i sig vara en
ytterligt trogen översättning av ett uselt original. Detta är ett
dilemma för översättare, som vet att om de troget återger grötigheten,
svamligheten, den osammanhängande obegripligheten, det eländiga
ordvalet i originalet så kommer många läsare att skälla på
översättaren.
Post by Jan B?hme
Som han sedan fick slarva sig igenom å det skändligaste.
I Ohlmarks översättningar finns många sådana fel som endast med
uppbådande av osannolik välvilja kan beskrivas som
slarvfel. "Häcksvin" är ett vackert exempel.
Björn Olsson
2004-04-16 15:07:19 UTC
Permalink
Post by Torkel Franzen
Post by Jan B?hme
Jo. Men man kan ju hålla med Björn om att det också finns
översättningar som är usla på ett sätt som framgår med all önskvärd
tydlighet redan utan original.
Det finns fall då man kan identifiera felöversättningar utan att ha
tillgång till något original. Men en usel text kan i sig vara en
ytterligt trogen översättning av ett uselt original. Detta är ett
dilemma för översättare, som vet att om de troget återger grötigheten,
svamligheten, den osammanhängande obegripligheten, det eländiga
ordvalet i originalet så kommer många läsare att skälla på
översättaren.
Post by Jan B?hme
Som han sedan fick slarva sig igenom å det skändligaste.
I Ohlmarks översättningar finns många sådana fel som endast med
uppbådande av osannolik välvilja kan beskrivas som
slarvfel. "Häcksvin" är ett vackert exempel.
Ett lustigt sammanträffande är att engelskan och svenskan båda har lika
konstiga, men helt olika, sammansättningsnamn på djuret ifråga - det har
ju varken något släktskap med svin eller iglar.

Björn
Dewkesbury
2004-04-16 16:21:02 UTC
Permalink
Post by Torkel Franzen
Post by Dewkesbury
I Åke Ohlmarks (förvisso drivna och utmärkta) översättning (så länge man inte
jämför den med originalet) så kallas varelserna för hober.
En något besynnerlig formulering att en översättning är utmärkt så
länge man inte jämför den med originalet.
Om du funderar lite till så inser du säkert vad man syftar på.

Och förresten uppfattar man ju bara 2,6% ändå så då räcker det ju att
översättningen till 2,6% stämmer med originalet.

Att Ohlmarks t. ex. översatt "she" med "he" vid ett par tillfällen är antagligen
inte mycket att bråka om, för vem som dödade Angmar är väl kanske inte så
viktigt...
Torkel Franzen
2004-04-16 16:27:31 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Och förresten uppfattar man ju bara 2,6% ändå så då räcker det ju att
översättningen till 2,6% stämmer med originalet.
En intressant tes! Vad menar du med detta?
Post by Dewkesbury
Att Ohlmarks t. ex. översatt "she" med "he" vid ett par tillfällen
är antagligen inte mycket att bråka om, för vem som dödade Angmar är
väl kanske inte så viktigt...
Ohlmarks är en guldgruva när det handlar om att förvanska texter genom
groteska felöversättningar.
Dewkesbury
2004-04-17 11:59:55 UTC
Permalink
Post by Torkel Franzen
Post by Dewkesbury
Och förresten uppfattar man ju bara 2,6% ändå så då räcker det ju att
översättningen till 2,6% stämmer med originalet.
En intressant tes! Vad menar du med detta?
Vet du inte vad du själv menade med dina påståenden?
Torkel Franzen
2004-04-17 12:02:23 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Vet du inte vad du själv menade med dina påståenden?
Men det var ju du som med kraft hävdade att "man bara uppfattar
2,6%".
Dewkesbury
2004-04-17 12:21:07 UTC
Permalink
Post by Torkel Franzen
Post by Dewkesbury
Vet du inte vad du själv menade med dina påståenden?
Men det var ju du som med kraft hävdade att "man bara uppfattar
2,6%".
Inte alls.

Du blandar som vanligt ihop dina amsagor med andras.

Jag bara påvisade hur extremt korkat ditt uttaland om 2,6% var!

Som vanligt när man för debattens skull låtsas som att ditt påstående är
korrekt, så svarar du med att avsvärja dig allt samröre med ditt egna påstående.
Torkel Franzen
2004-04-17 12:26:36 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Jag bara påvisade hur extremt korkat ditt uttaland om 2,6% var!
Du är alltför blygsam! Utan hjälp förmår jag inte penetrera dina
säkerligen väl genomtänkta utsagor.
Dewkesbury
2004-04-17 14:41:24 UTC
Permalink
Post by Torkel Franzen
Post by Dewkesbury
Jag bara påvisade hur extremt korkat ditt uttaland om 2,6% var!
Utan hjälp förmår jag inte penetrera dina
Post by Torkel Franzen
säkerligen väl genomtänkta utsagor.
Vad får dig att tro att utsagan om 2,6% skulle ha något gemensamt med någon
åsikt jag har?
Torkel Franzen
2004-04-17 16:04:17 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Vad får dig att tro att utsagan om 2,6% skulle ha något gemensamt med någon
åsikt jag har?
Det vore förmätet av mig att tro något om dina åsikter! Jag kan
blott uttrycka önskemål om klargöranden.
Dewkesbury
2004-04-18 13:03:29 UTC
Permalink
Post by Torkel Franzen
Post by Dewkesbury
Vad får dig att tro att utsagan om 2,6% skulle ha något gemensamt med någon
åsikt jag har?
Det vore förmätet av mig att tro något om dina åsikter! Jag kan
blott uttrycka önskemål om klargöranden.
Varför kräver du klargöranden av utsagor som du själv presterat?
Vore det inte bättre av dig att du själv klargör dina egna påståenden?
Torkel Franzen
2004-04-18 13:10:19 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Varför kräver du klargöranden av utsagor som du själv presterat?
Vore det inte bättre av dig att du själv klargör dina egna
påståenden?
Det vore förmätet av mig att införa mina egna påståenden i detta
sammanhang. Jag kan blott be om hjälp med att förstå dina utsagor.
Jan B?hme
2004-04-16 13:13:04 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Det finns anledning förmoda att de i den nya översättningen kommer att kallas
hobbiter eller hobbitar.
Det framgår relativt klart t ex av

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_6712396.asp

Jan Böhme
Arndt Jonasson
2004-04-16 13:38:30 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by :Frank Ö
Post by Dewkesbury
Post by :Frank Ö
En stubbit(?) är väl ändå en tårtbit? Gott ser det ut hur som helst.
Det låter som en kort hobbit...
:-) Mm... en liten bit av den hårige foten, kanske? De kallas väl annars
hober på svenska, de där hoberna?
Inte riktigt.
I Åke Ohlmarks (förvisso drivna och utmärkta) översättning (så länge man inte
jämför den med originalet) så kallas varelserna för hober.
Tolkien själv protesterade mot detta, men Ohlmarx stod på sig, eftersom han
associerade till semiter, hamiter, jafetiter etc.
Jag blir förvånad över att man kan associera "hobbit" via slutbokstäverna
"it" med t.ex. "semit". Betonar någon "hobbit" på andra stavelsen?
Är det det man ska göra på svenska? Jag säger "hóbbit".

Varför säger så många "orcher" på svenska förresten (med tyskt ch-ljud,
främre eller bakre)?
Björn Olsson
2004-04-16 14:10:30 UTC
Permalink
Post by Arndt Jonasson
Post by Dewkesbury
Post by :Frank Ö
Post by Dewkesbury
Post by :Frank Ö
En stubbit(?) är väl ändå en tårtbit? Gott ser det ut hur som helst.
Det låter som en kort hobbit...
:-) Mm... en liten bit av den hårige foten, kanske? De kallas väl annars
hober på svenska, de där hoberna?
Inte riktigt.
I Åke Ohlmarks (förvisso drivna och utmärkta) översättning (så länge man inte
jämför den med originalet) så kallas varelserna för hober.
Tolkien själv protesterade mot detta, men Ohlmarx stod på sig, eftersom han
associerade till semiter, hamiter, jafetiter etc.
Jag blir förvånad över att man kan associera "hobbit" via slutbokstäverna
"it" med t.ex. "semit". Betonar någon "hobbit" på andra stavelsen?
Är det det man ska göra på svenska? Jag säger "hóbbit".
Tja, med tanke på hur många som säger "Internét" så inser man att vilka
stollerier som helst kan bli allmängods.

Björn
Anders Carlsson
2004-04-16 15:42:20 UTC
Permalink
Post by Arndt Jonasson
Varför säger så många "orcher" på svenska förresten
(med tyskt ch-ljud, främre eller bakre)?
"Kämpa på och tappa inte orchen, för om nio månader kommer storchen"

för att travestera Sällskapsresan. Nu vet jag inte hur länge en orch
är havande, eller om storkar ingår i deras sägner om avkomman.

Apropå häcksvinet förresten, minns jag när vi i fjärde klass fick
testa engelska ord som vi ännu inte lärt oss (fröken ville väl se
om någon kunde mer än vi andra), och jag ivrigt räckte upp handen
när hon frågade vad hedgehog kunde betyda?

-"Häcklöpare!" tyckte jag, eftersom jag lärt mig hedge- och inte
kunde komma på några andra ord där häck ingår.

Det var ju inte helt korrekt. Kaninhoppning har jag sett på TV,
men aldrig igelkottskutt.
--
Anders Carlsson
Mats Löfdahl
2004-04-17 12:23:05 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
"Kämpa på och tappa inte orchen, för om nio månader kommer storchen"
för att travestera Sällskapsresan. Nu vet jag inte hur länge en orch
är havande, eller om storkar ingår i deras sägner om avkomman.
Är de alls havande? I alla fall verkade Sarumans orcher drivas fram i
växthus i någon av filmerna.
--
-- Mats Löfdahl --
--
Björn Olsson
2004-04-14 11:52:20 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
Post by :Frank Ö
"Stubbe" har _jag_ aldrig hört om bakverk.
Prinsess-stubbe: http://www.kungsorsbagarn.se/stubbe.jpg
Budapeststubbe: http://www.alvsjo.com/tartmanualen.html
Det är möjligt att de är så lika vanlig tårta att de inte
behöver särskiljas mer än ur ett konditortekniskt perspektiv.
Skillnaden är av viss betydelse även ur slutanvändarens perspektiv. En
stubbe har inte alls samma yta på ovansidan för dekoration av olika
motiv. En stubbe må vara lika god, men känns inte fullt lika festlig och
dekorativ på födelsedagsbordet.

Björn
Alexander Backlund
2004-04-13 10:47:06 UTC
Permalink
Post by Bjorn Olsson
Anledningen att äppelkakan kallas "kaka" är nog i första hand att den
tillagas i ugnen. Detsamma gör man t.ex. med sockerkakan.
(Sedan kan man iofs hävda att tårtbottnen är tillagad i ugn, eller att
motsvarande del av en rulltårta är tillagad i ugn, men i båda de
fallen så är ugnsbakningen inte det sista steget i
tillagningsprocessen, vilket förmodligen är avgörande för
namnsättningen.)
Men sedan kan man glasera kakan eller dela den och ge den någt slags socker-
och fettfyllning mellan lagren utan att den förlorar karaktären av kaka.
Lasse T
2004-04-11 20:22:40 UTC
Permalink
--
OBS. ny E-postadress
Post by :Frank Ö
Post by Alexander Backlund
"Kaka på kaka" har jag inte hört. Det är "tårta på tårta" som står i
Nationalencyklopedins ordbok. Naturligtvis innebär det inte
nödvändigtvis
Post by :Frank Ö
Post by Alexander Backlund
att det måste vara fel att säga "kaka på kaka", men "kaka på kaka" skulle
jag tolka ung. som "den ena kakan efter den andra".
Som inflyttad norrman har jag ibland svårt att veta om jag ska andvända
"kaka" eller "tårta". I norskan skiljer man ju inte på dessa, utan allt
är "kake". Att en stor, smarrig gräddtårta är just "tårta" och att en
finsk pinne är en "kaka" är enkelt. Men var går gränsen däremellan? Jag
brukar säga "äppelkaka" trots att den kan vara lika stor som en tårta
eftersom "äppeltårta" känns helt fel. Vad är rätt? Sen har vi "bakelse"
...
--
/ Frank, Göteborg.
Men som inflyttad norrman borde du väl känna till "blötekake" eller är det
regionalt för vestlandet?
Blötekake = tårta. Kake = kaka.

Lasse T
Också inflyttad norrman
:Frank Ö
2004-04-11 22:11:28 UTC
Permalink
Post by Lasse T
Men som inflyttad norrman borde du väl känna till "blötekake" eller är det
regionalt för vestlandet?
Blötekake = tårta. Kake = kaka.
"Tårta" är väl ett vidare begrepp än "bløtkake"? "Bløtkake" motsvarar
gräddtårta, prinsesstårta och schwarzwaldtårta (som iofs. heter
"schwarzwaldkake" på norska), men det finns ju fler tårtsorter, även
utan grädde. Chokladtårta t.ex. som på norska borde bli "sjokoladekake".
"Bløtkake" är dock fortfarande en "kake".
--
/ Frank, Göteborg.
Lasse T
2004-04-11 22:56:27 UTC
Permalink
--
OBS. ny E-postadress
Post by :Frank Ö
Post by Lasse T
Men som inflyttad norrman borde du väl känna till "blötekake" eller är det
regionalt för vestlandet?
Blötekake = tårta. Kake = kaka.
"Tårta" är väl ett vidare begrepp än "bløtkake"? "Bløtkake" motsvarar
gräddtårta, prinsesstårta och schwarzwaldtårta (som iofs. heter
"schwarzwaldkake" på norska), men det finns ju fler tårtsorter, även
utan grädde. Chokladtårta t.ex. som på norska borde bli "sjokoladekake".
"Bløtkake" är dock fortfarande en "kake".
--
/ Frank, Göteborg.
Du har säkert rätt. Det är länge sedan jag pratade norska men under min
uppväxt minns jag alla "tårtliknande" kakor som just blötekake.Eller rättare
sagt, alla kakor med grädde i och/eller på. Danskarna har kanske ett bättre,
eller tydligare namn på det, nämligen "lagerkake" dvs kaka i lager. Skär man
itu en kaka och stoppar nåt emellan blir det en lagerkake alltså en tårta.

Lasse T
-----------------
:Frank Ö
2004-04-12 13:17:55 UTC
Permalink
Post by Lasse T
Du har säkert rätt. Det är länge sedan jag pratade norska men under min
uppväxt minns jag alla "tårtliknande" kakor som just blötekake.Eller rättare
sagt, alla kakor med grädde i och/eller på. Danskarna har kanske ett bättre,
eller tydligare namn på det, nämligen "lagerkake" dvs kaka i lager. Skär man
itu en kaka och stoppar nåt emellan blir det en lagerkake alltså en tårta.
Ett beskrivande ord, jag håller med. Fast det heter ju "lagkage" på
danska, för ordningens skull. :-)
--
/ Frank, Göteborg.
Alexander Backlund
2004-04-13 10:49:45 UTC
Permalink
Post by Lasse T
--
OBS. ny E-postadress
Post by :Frank Ö
Post by Lasse T
Men som inflyttad norrman borde du väl känna till "blötekake" eller är
det
Post by :Frank Ö
Post by Lasse T
regionalt för vestlandet?
Blötekake = tårta. Kake = kaka.
"Tårta" är väl ett vidare begrepp än "bløtkake"? "Bløtkake" motsvarar
gräddtårta, prinsesstårta och schwarzwaldtårta (som iofs. heter
"schwarzwaldkake" på norska), men det finns ju fler tårtsorter, även
utan grädde. Chokladtårta t.ex. som på norska borde bli "sjokoladekake".
"Bløtkake" är dock fortfarande en "kake".
--
/ Frank, Göteborg.
Du har säkert rätt. Det är länge sedan jag pratade norska men under min
uppväxt minns jag alla "tårtliknande" kakor som just blötekake.Eller rättare
sagt, alla kakor med grädde i och/eller på. Danskarna har kanske ett bättre,
eller tydligare namn på det, nämligen "lagerkake" dvs kaka i lager. Skär man
itu en kaka och stoppar nåt emellan blir det en lagerkake alltså en tårta.
Egentligen finns ju ingen större anledning till att en Sachertårta inte
skulle kunna kallas för Sacherkaka...
Nisse Husberg
2004-04-12 09:05:45 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
Som inflyttad norrman har jag ibland svårt att veta om jag ska andvända
"kaka" eller "tårta". I norskan skiljer man ju inte på dessa, utan allt
är "kake". Att en stor, smarrig gräddtårta är just "tårta" och att en
finsk pinne är en "kaka" är enkelt. Men var går gränsen däremellan? Jag
brukar säga "äppelkaka" trots att den kan vara lika stor som en tårta
eftersom "äppeltårta" känns helt fel. Vad är rätt? Sen har vi "bakelse"
...
"Tårta" finns inte alls i vårt språk, bara "kaka" (egentligen "fylld
kaku").

Kex eller småbröd kallas aldrig "kaka". "Äppelkaka" används aldrig
heller, bara "äppelbulla".

Varifrån kommer "tårta" ? Det används åtminstone i ryskan. Jag minns
ännu de världsberömda "Kievskij tort" som folk köpte i stora mängder i
Kiev och släpade hem. Och det var inga småsaker. De var ca. 40 cm i
diameter och minst 10 cm höga. Och jättegoda ! Mums. Vi hade en
specialplats under Kreschatik där man bara fick kaffe och en jättebit
Kievskij tort. Inte att undra på att folk var ganska runda :-).

På tal om det så är en semla bakad av jästbrödsdeg. Den "semla"
(temla) som finns i Sverige kallas "fastlagsbulle" här. Vad kallas
förresten en semla i Sverige ? Alltså en liten avlång grej av
jästbrödsdeg som ofta är kluven och har ost som pålägg ?

Nisse
Roger Eriksson
2004-04-12 12:19:44 UTC
Permalink
Post by Nisse Husberg
Post by :Frank Ö
Som inflyttad norrman har jag ibland svårt att veta om jag ska andvända
"kaka" eller "tårta". I norskan skiljer man ju inte på dessa, utan allt
är "kake". Att en stor, smarrig gräddtårta är just "tårta" och att en
finsk pinne är en "kaka" är enkelt. Men var går gränsen däremellan? Jag
brukar säga "äppelkaka" trots att den kan vara lika stor som en tårta
eftersom "äppeltårta" känns helt fel. Vad är rätt? Sen har vi "bakelse"
...
"Tårta" finns inte alls i vårt språk, bara "kaka" (egentligen "fylld
kaku").
Kex eller småbröd kallas aldrig "kaka". "Äppelkaka" används aldrig
heller, bara "äppelbulla".
Varifrån kommer "tårta" ? Det används åtminstone i ryskan. Jag minns
ännu de världsberömda "Kievskij tort" som folk köpte i stora mängder i
Kiev och släpade hem. Och det var inga småsaker. De var ca. 40 cm i
diameter och minst 10 cm höga. Och jättegoda ! Mums. Vi hade en
specialplats under Kreschatik där man bara fick kaffe och en jättebit
Kievskij tort. Inte att undra på att folk var ganska runda :-).
På tal om det så är en semla bakad av jästbrödsdeg. Den "semla"
(temla) som finns i Sverige kallas "fastlagsbulle" här. Vad kallas
förresten en semla i Sverige ? Alltså en liten avlång grej av
jästbrödsdeg som ofta är kluven och har ost som pålägg ?
Från http://g3.spraakdata.gu.se/saob/:

"ORDKLASS: sbst.1,
förr äv.
SIMLA
,
ORDKLASS: sbst.1,

GENUS: r. l. f.; best. -an; pl. -or (Syr. 38: 11 (öv. 1536) osv.) ( (†)
-er Upp. 18: 13 (NT 1526), SUNDELIUS NorrköpMinne 78 (i handl. fr.
1560)).
FORMVARIANTER: ( sembla (ze-) 1526 -- c. 1755. semla 1536 osv. simbla c.
1645--1753. simla 1664--1889. sämbla 1555--1577. sämla 1611--1682, 1889.
zemmel 1559--60)
ETYMOLOGI: [ fsv. sembla, sämbla; liksom fd. simlæ, symlæ (d. simle) o.
fvn. simili, n., similia, f., fint vetemjöl (nor. semmel, ä. nyisl.
símylja, fint mjöl), av mlt. semel, semele, semmel, semmele, simmele m.
fl. former; jfr mnl. semel(e),zemel, kli, fint vetemjöl (holl. zemelen,
kli), fht. sëmala, simula, fint mjöl, mht. sëmel(e), simel(e), t.
semmel; av lat. simila, fint vetemjöl (i senlat. äv.: fint vetebröd),
liksom gr. ?????????, fint vetemjöl, sannol. av orientaliskt urspr. (jfr
assyr. samdu, fint mjöl).
-- Jfr SEMOLINA]

0)


BETYDELSE: (runt l. ovalt l. avlångt) bröd bakat av (siktat) vetemjöl
(förr äv. av rågmjöl); numera företrädesvis om vetebröd i form av en
slät bulle (särsk.: fastlagsbulle, fettisdagsbulle);
jfr RASP-BRÖD.

* Upp. 18: 13 (NT 1526).

* För the rödha blemmor som sättia sig på ansichtet, skal man tagha
getemiölk halfftannat pund, ther til krummen vthaff twå eller tree
semblor (osv.). BOLAVI 28 a (1578).

* Et stycke swart Rågbröd är Soldaten nyttigare än Simla och
Bakelse. BLOCK Ludwig 3 (1717).

* MÖLLER 3: 1329 (1790; om råglimpa).

* Simla . . (dvs.) En sort aflångt åt ändarne smalare hvetbröd; elj
(est) Raspebröd. WESTE FörslSAOB (c. 1815).

* Det skulle bli semlor med mandelmassa inuti till middagen.
SÖDERBERG MBirck 46 (1901)."

- - klipp - -
:Frank Ö
2004-04-12 13:09:45 UTC
Permalink
Post by Nisse Husberg
"Tårta" finns inte alls i vårt språk, bara "kaka" (egentligen "fylld
kaku").
Intressant. I några norska dialekter (bl.a. omedelbart öster om Elverum)
används "ei kaku" om en limpa vanligt, osötat matbröd. "Ei kakuskive"
betyder alltså "en brödskiva".
Post by Nisse Husberg
Varifrån kommer "tårta" ?
<snip>

Jag kan inte etymologin till "tårta" men närmast kommer det väl från
tyskans "torte"? Jag vet inte, men antar att det även är besläktad med
norskans "terte" och engelskans "tart", en mördegstårta/-paj ... typ.
Post by Nisse Husberg
På tal om det så är en semla bakad av jästbrödsdeg. Den "semla"
(temla) som finns i Sverige kallas "fastlagsbulle" här. Vad kallas
förresten en semla i Sverige ? Alltså en liten avlång grej av
jästbrödsdeg som ofta är kluven och har ost som pålägg ?
Det där låter som en "fralla", t.ex. en ostfralla. Annars har jag hört
"fastlagsbulle" om den söta varianten användas parallellt med "semla"
här i Göteborg. I handeln heter det nästan alltid "semla". På norska
heter det också "fastelavensbolle", fast den är som oftast inte fylld
med mandelmassa, bara grädde.
--
/ Frank, Göteborg.
Nisse Husberg
2004-04-12 18:56:12 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
Det där låter som en "fralla", t.ex. en ostfralla. Annars har jag hört
"fastlagsbulle" om den söta varianten användas parallellt med "semla"
här i Göteborg. I handeln heter det nästan alltid "semla". På norska
heter det också "fastelavensbolle", fast den är som oftast inte fylld
med mandelmassa, bara grädde.
Jovisst, "fralla" var det. Aldrig hört det på den här sidan om
Bottenviken.

"Temlor" lärde jag mej genom att läsa Ture Sventon.

Våra fastlagsbullar kan ha mandelmassa, men också sylt - och massor av
grädde, givetvis.

Nisse
Alexander Backlund
2004-04-13 10:55:47 UTC
Permalink
Post by :Frank Ö
en ostfralla. Annars har jag hört
"fastlagsbulle" om den söta varianten användas parallellt med "semla"
här i Göteborg. I handeln heter det nästan alltid "semla".
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg (när den, på traditionellt
vis, serveras med varm mjölk) är alla förekommande beteckningar på dessa
bakverk.
Christian Henriksson
2004-04-13 18:03:18 UTC
Permalink
Lo and behold, on Tue, 13 Apr 2004 12:55:47 +0200 "Alexander Backlund"
Post by Alexander Backlund
Post by :Frank Ö
en ostfralla. Annars har jag hört
"fastlagsbulle" om den söta varianten användas parallellt med "semla"
här i Göteborg. I handeln heter det nästan alltid "semla".
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg (när den, på traditionellt
vis, serveras med varm mjölk) är alla förekommande beteckningar på dessa
bakverk.
"Fastlagsbulle" är främst sydsvenskt (och tydligen finlandssvenskt -
åter närma vi oss varandra, Nisse!), medan "semla" används längre
norrut i Sverige. Franks inlägg får mig att tro att gränsen går
någonstans i norra Götaland, antagligen på samma sätt som R-gränsen.

(Personligen beställer jag alltid fastlagsbulle när jag går på
konditori här i Södertälje, för lite hemmatrogen måste man vara.)

Christian Henriksson
(christianhenriksson @ telia.com)
--
"Keep the city clean!
Eat a pigeon every day."
Jan B?hme
2004-04-14 14:09:44 UTC
Permalink
Post by Christian Henriksson
Lo and behold, on Tue, 13 Apr 2004 12:55:47 +0200 "Alexander Backlund"
Post by Alexander Backlund
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg (när den, på traditionellt
vis, serveras med varm mjölk) är alla förekommande beteckningar på dessa
bakverk.
"Fastlagsbulle" är främst sydsvenskt (och tydligen finlandssvenskt -
åter närma vi oss varandra, Nisse!), medan "semla" används längre
norrut i Sverige. Franks inlägg får mig att tro att gränsen går
någonstans i norra Götaland, antagligen på samma sätt som R-gränsen.
Då kan man ju fråga sig var gränsen för "fettisdagsbulle" går. Båda
mina föräldrar använde det när jag var liten - den ena är uppvuxen i
Jönköping, den andra i södra Hälsningland.

För mig är faktiskt "fettisdagsbulle" och "semla" olika saker.
"Fettisdagsbullen" är den som man gör själv, gröper ur inkråmet på,
och blandar det med gräddmjölk, riven mandel och socker (går bra att
ersätta de två sista med mandelmassa också, men det fanns inte i
handeln när familjereceptet skrevs ner för drygt hundra år sedan) och
pyttar sedan tillbaka det ganska fasta smacket i bullen, som äts i
djup tallrik med kanel och en myckenhet varm mjölk. Den äts vid exakt
sju tillfällen per år, som efterrätt efter ett lättare middagsmål på
de sju tisdagarna i fastan, och sedan har man i allmänhet fått
alldeles nog till året därpå.

"Semlan", däremot, är den där bakelseliknande saken som konditorierna
börjar kränga lagom till Tjugondag Knut, och som av och till
förekommer till eftermiddagsfikat på jobbet.

Att jag betecknar den modernare konditoriutvecklingen med "semla"
antyder att det ordet också är det yngsta på företeelsen i fråga.

Jan Böhme
Dewkesbury
2004-04-15 12:28:15 UTC
Permalink
Post by Jan B?hme
Post by Christian Henriksson
Lo and behold, on Tue, 13 Apr 2004 12:55:47 +0200 "Alexander Backlund"
Post by Alexander Backlund
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg (när den, på traditionellt
vis, serveras med varm mjölk) är alla förekommande beteckningar på dessa
bakverk.
"Fastlagsbulle" är främst sydsvenskt (och tydligen finlandssvenskt -
åter närma vi oss varandra, Nisse!), medan "semla" används längre
norrut i Sverige. Franks inlägg får mig att tro att gränsen går
någonstans i norra Götaland, antagligen på samma sätt som R-gränsen.
Då kan man ju fråga sig var gränsen för "fettisdagsbulle" går. Båda
mina föräldrar använde det när jag var liten - den ena är uppvuxen i
Jönköping, den andra i södra Hälsningland.
För mig är faktiskt "fettisdagsbulle" och "semla" olika saker.
"Fettisdagsbullen" är den som man gör själv, gröper ur inkråmet på,
och blandar det med gräddmjölk, riven mandel och socker (går bra att
ersätta de två sista med mandelmassa också, men det fanns inte i
handeln när familjereceptet skrevs ner för drygt hundra år sedan) och
pyttar sedan tillbaka det ganska fasta smacket i bullen, som äts i
djup tallrik med kanel och en myckenhet varm mjölk. Den äts vid exakt
sju tillfällen per år, som efterrätt efter ett lättare middagsmål på
de sju tisdagarna i fastan, och sedan har man i allmänhet fått
alldeles nog till året därpå.
"Semlan", däremot, är den där bakelseliknande saken som konditorierna
börjar kränga lagom till Tjugondag Knut, och som av och till
förekommer till eftermiddagsfikat på jobbet.
En semla går naturligtvis utmärkt väl att servera i djup tallrik med kanel och
varm mjölk.
Kristian Wahlgren
2004-04-15 11:01:38 UTC
Permalink
Post by Alexander Backlund
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg (när den, på traditionellt
vis, serveras med varm mjölk) är alla förekommande beteckningar på dessa
bakverk.
Jag hörde en invandrare som blandade ihop begreppen och bad om en
samlagsbulle i konditoriet.

/Kristian Wahlgren
Björn Olsson
2004-04-15 12:36:19 UTC
Permalink
Post by Kristian Wahlgren
Post by Alexander Backlund
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg (när den, på traditionellt
vis, serveras med varm mjölk) är alla förekommande beteckningar på dessa
bakverk.
Jag hörde en invandrare som blandade ihop begreppen och bad om en
samlagsbulle i konditoriet.
Klassikern i genren är den stackars nyhetsuppläsare på SR som inte kunde
bestämma sig för om han skulle säga "finna" eller "hitta", blandade ihop
orden, och sedan gjode 3-4 misslyckade försök till innan det blev rätt.
Ljudfilen ligger nånstans på den världsvida väven.

Björn
Dewkesbury
2004-04-15 12:48:07 UTC
Permalink
Post by Björn Olsson
Post by Kristian Wahlgren
Post by Alexander Backlund
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg (när den, på traditionellt
vis, serveras med varm mjölk) är alla förekommande beteckningar på dessa
bakverk.
Jag hörde en invandrare som blandade ihop begreppen och bad om en
samlagsbulle i konditoriet.
Klassikern i genren är den stackars nyhetsuppläsare på SR som inte kunde
bestämma sig för om han skulle säga "finna" eller "hitta", blandade ihop
orden, och sedan gjode 3-4 misslyckade försök till innan det blev rätt.
Ljudfilen ligger nånstans på den världsvida väven.
Bengt Dagrin, känd för sina böcker om fula ord, arbetade som Tunnelbaneförare
(eller vad yrket nu heter) och hade alltid problem när han skulle ropa ut
stationen "Fittja".
:Frank Ö
2004-04-15 23:41:03 UTC
Permalink
Post by Kristian Wahlgren
Jag hörde en invandrare som blandade ihop begreppen och bad om en
samlagsbulle i konditoriet.
Han kanske ville ha en bulle i ugnen? ;)
--
/ Frank, Göteborg.
Alexander Backlund
2004-04-13 10:52:19 UTC
Permalink
Post by Nisse Husberg
Varifrån kommer "tårta" ?
Via lågtyskan från franskans "tarte".
Dag Stenberg
2004-04-13 13:53:12 UTC
Permalink
Post by Nisse Husberg
"Tårta" finns inte alls i vårt språk, bara "kaka" (egentligen "fylld
kaku").
Förklaring: Nissa avser "östnyylendskå" med "vårt språk".
Post by Nisse Husberg
På tal om det så är en semla bakad av jästbrödsdeg. Den "semla"
(temla) som finns i Sverige kallas "fastlagsbulle" här. Vad kallas
förresten en semla i Sverige ? Alltså en liten avlång grej av
jästbrödsdeg som ofta är kluven och har ost som pålägg ?
Småfranska, förstås.

Och "örfil" heter kanelbulle, fast det frågade du inte efter.

Dag Stenberg
Post by Nisse Husberg
Nisse
CV
2004-04-14 13:34:22 UTC
Permalink
Post by Nisse Husberg
"Tårta" finns inte alls i vårt språk,
Just din variant kan jag inte uttala mig om, men generellt
finns det i finlandssvenskan i "rulltårta", och i uttrycket
"tårta på tårta".

bara "kaka" (egentligen "fylld kaku").

Din variant igen. "Fylld kaka" i min.

hälsn. CV
Dag Stenberg
2004-04-14 14:29:04 UTC
Permalink
Post by CV
Post by Nisse Husberg
"Tårta" finns inte alls i vårt språk,
Just din variant kan jag inte uttala mig om, men generellt
finns det i finlandssvenskan i "rulltårta", och i uttrycket
"tårta på tårta".
Nisse menade den här gången östnyylendskån.

Dag Stenberg
Nisse Husberg
2004-04-14 20:47:32 UTC
Permalink
Post by CV
Post by Nisse Husberg
"Tårta" finns inte alls i vårt språk,
Just din variant kan jag inte uttala mig om, men generellt
finns det i finlandssvenskan i "rulltårta", och i uttrycket
"tårta på tårta".
bara "kaka" (egentligen "fylld kaku").
Din variant igen. "Fylld kaka" i min.
hälsn. CV
Aj, sorry, visst har vi rulltårta. Jag tänkte närmast på "fylld kaka"
(eller "kaku" här i östra Nyland). Men rulltårta är en ganska ny
uppfinning. Troligen kom den via Hemmets Veckotidning.

Varianterna är många i det avlånga Svensk-Finland från Pyttis i öster
till Nedervetil i norr. Man orkar inte ens försöka täcka hela
området. Jag har en svag aning om H:forssvenskan, men sedan börjar det
bli dåligt. Vissa ord från österbottniskan kan jag nog eftersom min
studiekompis och min svägerska är från Jakobstad. Men inte kan de
heller något riktigt österbottniskt folkmål.

Det är lustigt att vi har en hel del gemensamt med Skåne för jag
trodde att de största förändringarna hade centrum i Jylland. Norrland
och norra Norge är ju nästan som hemmaspråk. Men så har vi förstås
Gotland också med ursprungliga diftonger mm. Och så är ju inte
spridningen av språkliga förändringar så väldigt linjär heller.

Nisse
CV
2004-04-15 13:20:44 UTC
Permalink
Post by Nisse Husberg
Det är lustigt att vi har en hel del gemensamt med Skåne för jag
I likhet med finlandssvenskan och fö även danskan lär "grina"
betyda "skratta" i vissa delar av södra Sverige (fast jag har
inte koll på exakt vilka), medan det betyder "gråta" i övriga
Sverige.

CV
Fredrik Roubert
2004-04-15 14:30:48 UTC
Permalink
Post by CV
I likhet med finlandssvenskan och fö även danskan lär "grina"
betyda "skratta" i vissa delar av södra Sverige (fast jag har
inte koll på exakt vilka), medan det betyder "gråta" i övriga
Sverige.
På skånska betyder grina just skratta. (Jfr. "varggrin" på svenska.)

Hälsningar // Fredrik Roubert
--
Möllevångsvägen 6c | +46 46 188127
SE-222 40 Lund | http://www.df.lth.se/~roubert/
Mats Löfdahl
2004-04-15 14:41:03 UTC
Permalink
I likhet med finlandssvenskan och fö även danskan lär "grina" betyda
"skratta" i vissa delar av södra Sverige (fast jag har inte koll på
exakt vilka), medan det betyder "gråta" i övriga Sverige.
Den ursprungligare betydelsen är att visa tänderna. Det kan man som
bekant göra både när man är glad och när man är ledsen.
--
-- Mats Löfdahl --
--
Anders Carlsson
2004-04-15 15:00:06 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
I likhet med finlandssvenskan och fö även danskan lär "grina" betyda
"skratta" i vissa delar av södra Sverige (fast jag har inte koll på
exakt vilka), medan det betyder "gråta" i övriga Sverige.
Den ursprungligare betydelsen är att visa tänderna. Det kan man
som bekant göra både när man är glad och när man är ledsen.
.. samt när man är hos tandläkaren.

-"Grina ordentligt nu, jag ska ta bort lite tandsten!"
--
Anders Carlsson
Björn Olsson
2004-04-16 09:55:58 UTC
Permalink
Post by Anders Carlsson
Post by Mats Löfdahl
I likhet med finlandssvenskan och fö även danskan lär "grina" betyda
"skratta" i vissa delar av södra Sverige (fast jag har inte koll på
exakt vilka), medan det betyder "gråta" i övriga Sverige.
Den ursprungligare betydelsen är att visa tänderna. Det kan man
som bekant göra både när man är glad och när man är ledsen.
.. samt när man är hos tandläkaren.
.. och ser räkningen.
Dewkesbury
2004-04-15 22:57:17 UTC
Permalink
Post by CV
Post by Nisse Husberg
Det är lustigt att vi har en hel del gemensamt med Skåne för jag
I likhet med finlandssvenskan och fö även danskan lär "grina"
betyda "skratta" i vissa delar av södra Sverige (fast jag har
inte koll på exakt vilka), medan det betyder "gråta" i övriga
Sverige.
"Lipa" betyder "att räcka ut tungan", men också "gråta".
Jag vet inte vilken av betydelserna som är dialektal.
Björn Olsson
2004-04-16 09:59:12 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by CV
Post by Nisse Husberg
Det är lustigt att vi har en hel del gemensamt med Skåne för jag
I likhet med finlandssvenskan och fö även danskan lär "grina"
betyda "skratta" i vissa delar av södra Sverige (fast jag har
inte koll på exakt vilka), medan det betyder "gråta" i övriga
Sverige.
"Lipa" betyder "att räcka ut tungan", men också "gråta".
Jag vet inte vilken av betydelserna som är dialektal.
Ingendera.

Björn
- Loco By Nature -
2004-04-10 14:56:32 UTC
Permalink
Post by Tobias Frinndal
Läste uttrycket "kaka på kaka" för första gången idag. Har aldrig hört
(eller tänkt på)
detta tidigare. Jag trodde det hette "tårta på tårta". Vad är rätt?
En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)
Detta innebär dock inte alltid att tårt-uttrycket är korrekt.
Vad anser gruppen?
"Kaka på kaka" har jag aldrig hört.
--
© S t e f a n
*********************************************
E-mail: stefan_hstd(at) H O T M A I L . C O M
*********************************************
Hugo Fernbom
2004-04-11 20:10:09 UTC
Permalink
Post by Tobias Frinndal
En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)
"Kaka på kaka" inte jag heller hört.
"Kaka på tårta" tror jag att jag har hört däremot.

"kaka på tårta": 1 i Google
"tårta på kaka": 3 i Google
--
Hugo Fernbom

http://www.fernbom.com/hugo/
--
Lasse T
2004-04-11 23:08:10 UTC
Permalink
Post by Hugo Fernbom
Post by Tobias Frinndal
En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)
"Kaka på kaka" inte jag heller hört.
"Kaka på tårta" tror jag att jag har hört däremot.
"kaka på tårta": 1 i Google
"tårta på kaka": 3 i Google
--
Hugo Fernbom
http://www.fernbom.com/hugo/
--
Här i djupa Småland tror jag faktiskt att "kaka på kaka" är vanligare än
"tårta på tårta".
jag tror sådana uttryck kan vara väldigt regionala. Som T.ex "lök på laxen"
Jag har hört många varianter på det. T.ex "grädde på moset. Ni har säkert
fler beroende på var ni kommer ifrån.

Lasse T
-------------
Mats Löfdahl
2004-04-12 10:25:04 UTC
Permalink
[...] Som T.ex "lök på laxen" Jag har hört många varianter på
det. T.ex "grädde på moset. Ni har säkert fler beroende på var ni
kommer ifrån.
Fast "grädde på moset" är väl inte riktigt detsamma som "lök på
laxen"? Det förra uttrycket kan ju i alla fall betyda något positivt
(även om det nog inte alltid gör det), medan det senare alltid är
något som förvärrar, mer som "sten på börda" eller "salt i såren".
--
Mats Löfdahl
Dewkesbury
2004-04-13 15:18:07 UTC
Permalink
Post by Lasse T
Post by Hugo Fernbom
Post by Tobias Frinndal
En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)
"Kaka på kaka" inte jag heller hört.
"Kaka på tårta" tror jag att jag har hört däremot.
"kaka på tårta": 1 i Google
"tårta på kaka": 3 i Google
--
Hugo Fernbom
http://www.fernbom.com/hugo/
--
Här i djupa Småland tror jag faktiskt att "kaka på kaka" är vanligare än
"tårta på tårta".
jag tror sådana uttryck kan vara väldigt regionala. Som T.ex "lök på laxen"
Jag har hört många varianter på det. T.ex "grädde på moset. Ni har säkert
fler beroende på var ni kommer ifrån.
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Lasse T
2004-04-14 18:28:42 UTC
Permalink
--
OBS. ny E-postadress
Post by Dewkesbury
Post by Lasse T
Post by Hugo Fernbom
Post by Tobias Frinndal
En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)
"Kaka på kaka" inte jag heller hört.
"Kaka på tårta" tror jag att jag har hört däremot.
"kaka på tårta": 1 i Google
"tårta på kaka": 3 i Google
--
Hugo Fernbom
http://www.fernbom.com/hugo/
--
Här i djupa Småland tror jag faktiskt att "kaka på kaka" är vanligare än
"tårta på tårta".
jag tror sådana uttryck kan vara väldigt regionala. Som T.ex "lök på laxen"
Jag har hört många varianter på det. T.ex "grädde på moset. Ni har säkert
fler beroende på var ni kommer ifrån.
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
Av nu bortglömd anledning kom vi in på just detta en gång för flera år sedan
på en utbildning jag gick på. Vi var ca 30 personer från hela landet. Det
kom fram en massa exempel på liknande uttryck men ingen nämnde något om att
grädde på moset och lök på laxen skulle vara motsatser. Jag stretar inte
emot men blir lite nyfiken.
Jag trodde lök på laxen piffade upp den, men man kanske förstör lax om man
lägger lök på den. Jag vet inte.
Förresten skulle jag nog tycka att mos, åtminstonde potatismos, skulle bli
sliskigt om man hällde grädde över det.

Lasse T
------------
Mats Löfdahl
2004-04-14 18:50:37 UTC
Permalink
Post by Lasse T
Post by Dewkesbury
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
_Rak_ motsats är nog att ta i. "Lök på laxen" är alltid negativt, men
"grädde på moset" används både positivt och negativt.
--
-- Mats Löfdahl --
--
Dewkesbury
2004-04-15 12:46:42 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Lasse T
Post by Dewkesbury
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
_Rak_ motsats är nog att ta i. "Lök på laxen" är alltid negativt, men
"grädde på moset" används både positivt och negativt.
Jag är övertygad om att det beror på att folk inte vet vad uttrycket betyder.
Mats Löfdahl
2004-04-15 13:09:35 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Lasse T
Post by Dewkesbury
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
_Rak_ motsats är nog att ta i. "Lök på laxen" är alltid negativt, men
"grädde på moset" används både positivt och negativt.
Jag är övertygad om att det beror på att folk inte vet vad uttrycket betyder.
Liksom felskrivningarna av "ta det säkra för det osäkra"?
--
-- Mats Löfdahl --
--
Dewkesbury
2004-04-15 22:55:17 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Lasse T
Post by Dewkesbury
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
_Rak_ motsats är nog att ta i. "Lök på laxen" är alltid negativt, men
"grädde på moset" används både positivt och negativt.
Jag är övertygad om att det beror på att folk inte vet vad uttrycket betyder.
Liksom felskrivningarna av "ta det säkra för det osäkra"?
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra" betyder - jag vet
vad det skall betyda, men jag tycker inte det har samma betydelse som "ta det
säkra före det osäkra". Eftersom jag hela tiden avsåg att skriva att man skulle
ta det säkra före det osäkra, kan det inte kallas felskrivning.
Faktum är att innan du tog upp det så hade jag aldrig vare sig hört eller läst
"för det osäkra" någon gång.


Men för att återgå till vad det sägs här:
""grädde på moset" används både positivt och negativt." skrev du. Det betyder
naturligtvis inte att uttrycket därför har både positiv och negativ betydelse -
det är dels orimligt och dels klumpigt.

Det finns vissa ord som har diametralt olika eller motsatta betydelser, exvis
"framflytta", "bestrida", "utgå", "kylslagen" (som kan betyda antingen kall
eller varm/ljummen), men när det gäller uttryck är det inte så.

Den troliga förklaringen till att det används i både positiv och negativ
betydelse är att någon som inte kände till uttrycket såg det i ett sammanhang
där en massa saker räknades upp "...och som grädde på moset så vann jag 300
spänn på ett lotteri..."

Det är inte osannolikt att en som inte känner till uttrycket antar att det
betyder ungefär "dessutom" eller "till yttermera visso" och därför använder
uttrycket istället för dessa tänkta betydelser.

Och så sprider sig felet.

Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte ändras bara för att
folk felanvänder det.

Det finns ett par andra exempel där ett positivt eller negativt laddat ord
används i fel kontext, men det betyder givetvis inte att ordets betydelse för
den skull ändrats.
Exempel:
"Chansen att dö i lungcancer innan man fyllt 50 är si och så..."
"Den här behån kostade knappt femtusen kronor."
"Tack vare Digerdödens härjningar minskade folkmängden i många städer till
hälften."
Mats Löfdahl
2004-04-15 23:17:51 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Lasse T
Post by Dewkesbury
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
_Rak_ motsats är nog att ta i. "Lök på laxen" är alltid negativt,
men "grädde på moset" används både positivt och negativt.
Jag är övertygad om att det beror på att folk inte vet vad uttrycket betyder.
Liksom felskrivningarna av "ta det säkra för det osäkra"?
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Post by Dewkesbury
Faktum är att innan du tog upp det så hade jag aldrig vare sig hört
eller läst "för det osäkra" någon gång.
Åjo, det hade nämnt tidigare i tråden.
Post by Dewkesbury
Men för att återgå till vad det sägs här: ""grädde på moset" används
både positivt och negativt." skrev du. Det betyder naturligtvis inte
att uttrycket därför har både positiv och negativ betydelse - det är
dels orimligt och dels klumpigt.
Det har nog eroderats från en ursprunglig betydelse.
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte ändras bara
för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
--
Mats Löfdahl
Dewkesbury
2004-04-16 00:22:22 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Lasse T
Post by Dewkesbury
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
_Rak_ motsats är nog att ta i. "Lök på laxen" är alltid negativt,
men "grädde på moset" används både positivt och negativt.
Jag är övertygad om att det beror på att folk inte vet vad uttrycket betyder.
Liksom felskrivningarna av "ta det säkra för det osäkra"?
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det, men jag tycker att det ger en helt annan
bild av vad man vill säga.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Faktum är att innan du tog upp det så hade jag aldrig vare sig hört
eller läst "för det osäkra" någon gång.
Åjo, det hade nämnt tidigare i tråden.
Jag vidhåller - jag hade vare sig hört eller läst det.
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa saker eftersom man
"vet" vad det står.
Jag minns att jag läste boken "Till Jordens medelpunkt" tre gpnger innan jag i
ett annat sammanhang upptäckte att professorn inte hette Lindenbrock, utan
Lidenbrock.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men för att återgå till vad det sägs här: ""grädde på moset" används
både positivt och negativt." skrev du. Det betyder naturligtvis inte
att uttrycket därför har både positiv och negativ betydelse - det är
dels orimligt och dels klumpigt.
Det har nog eroderats från en ursprunglig betydelse.
Vad menar du nu?

Vad finns det för vits med att ha ett bildligt uttryck som kan betyda rakt
motsatta saker?
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte ändras bara
för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.

I det här fallet är det definitivt ingen utveckling, utan utarmning.
Anledningen är att uttrycket "grädde på moset" blir meningslöst, eftersom det då
inte skulle ge någon som helst information. Det skulle därför lika gärna kunna
ersättas av neutrala ord och därmed bli obsolet.

Obsoleta ord är förvisso inte något problem per se, men då måste man hitta på
ett nytt uttryck som ersätter det gamla "grädde på moset".
Mats Löfdahl
2004-04-16 09:21:23 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr sig
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Faktum är att innan du tog upp det så hade jag aldrig vare sig
hört eller läst "för det osäkra" någon gång.
Åjo, det hade nämnt tidigare i tråden.
Jag vidhåller - jag hade vare sig hört eller läst det.
Att du vidhåller detta förvånar mig inte det minsta.
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa saker
eftersom man "vet" vad det står.
Nog kan man under stundom, i diskussioner med dig, ana att det är
något sådant som händer.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men för att återgå till vad det sägs här: ""grädde på moset"
används både positivt och negativt." skrev du. Det betyder
naturligtvis inte att uttrycket därför har både positiv och
negativ betydelse - det är dels orimligt och dels klumpigt.
Det har nog eroderats från en ursprunglig betydelse.
Vad menar du nu?
Ungefär samma sak som du själv skrev. Att man börjat använda det lite
annorlunda än det användes från början, och att det sedan spritt sig.
Vad finns det för vits med att ha ett bildligt uttryck som kan
betyda rakt motsatta saker?
Väsentligen att det ger större uttrycksmöjligheter.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte ändras
bara för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.
Nä, men detta är ett av de sätten det kan göra det.
I det här fallet är det definitivt ingen utveckling, utan utarmning.
Anledningen är att uttrycket "grädde på moset" blir meningslöst,
eftersom det då inte skulle ge någon som helst information. Det
skulle därför lika gärna kunna ersättas av neutrala ord och därmed
bli obsolet.
Obsoleta ord är förvisso inte något problem per se, men då måste man
hitta på ett nytt uttryck som ersätter det gamla "grädde på moset".
Jag tror du oroar dig i onödan. I de allra flesta fall förstår nog
folk när du använder uttrycket i negativ betydelse och när du använder
det på ett positivt sätt.
--
-- Mats Löfdahl --
--
Dewkesbury
2004-04-16 16:20:10 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr sig
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Eftersom jag menar att man skall ta det säkra före det osäkra, så rör det sig
inte om någon "nystavning".
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Faktum är att innan du tog upp det så hade jag aldrig vare sig
hört eller läst "för det osäkra" någon gång.
Åjo, det hade nämnt tidigare i tråden.
Jag vidhåller - jag hade vare sig hört eller läst det.
Att du vidhåller detta förvånar mig inte det minsta.
Dina putslustiga kommentarer förändrar inte verkligheten.
Post by Mats Löfdahl
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa saker
eftersom man "vet" vad det står.
Nog kan man under stundom, i diskussioner med dig, ana att det är
något sådant som händer.
Fast det gäller inte här.

Jag medger att det är möjligt att det någon gång stått "för", vilket omedvetet
korrigerades till "före", men eftersom det är helt omöjligt att leta upp alla
gånger där uttrycket stått och undersöka vad det stod, så får det ses som en
hypotes.
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men för att återgå till vad det sägs här: ""grädde på moset"
används både positivt och negativt." skrev du. Det betyder
naturligtvis inte att uttrycket därför har både positiv och
negativ betydelse - det är dels orimligt och dels klumpigt.
Det har nog eroderats från en ursprunglig betydelse.
Vad menar du nu?
Ungefär samma sak som du själv skrev. Att man börjat använda det lite
annorlunda än det användes från början, och att det sedan spritt sig.
Betydelsen har inte ändrats.
Post by Mats Löfdahl
Vad finns det för vits med att ha ett bildligt uttryck som kan
betyda rakt motsatta saker?
Väsentligen att det ger större uttrycksmöjligheter.
Det ger det inte - det medför endast en onödig förvirring.
Nu är det förvisso inte hela världen eftersom sammanhanget talar om vilken
betydelse uttrycket har, men det är väldigt onödigt eftersom ett uttryck med
motsatt betydelse plötsligt används istället för det vanliga uttrycket.
Ungefär som att "Det ska vi sätta P för" plötsligt skulle betyda "Det skall vi
underlätta".
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte ändras
bara för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.
Nä, men detta är ett av de sätten det kan göra det.
Det är en förändring som bör motarbetas.

Man kan hävda att särskrivning är ett exempel på hur språket förändras, men det
innebär inte att särskrivning är korrekt, eller ens blir korrekt.
Post by Mats Löfdahl
I det här fallet är det definitivt ingen utveckling, utan utarmning.
Anledningen är att uttrycket "grädde på moset" blir meningslöst,
eftersom det då inte skulle ge någon som helst information. Det
skulle därför lika gärna kunna ersättas av neutrala ord och därmed
bli obsolet.
Obsoleta ord är förvisso inte något problem per se, men då måste man
hitta på ett nytt uttryck som ersätter det gamla "grädde på moset".
Jag tror du oroar dig i onödan. I de allra flesta fall förstår nog
folk när du använder uttrycket i negativ betydelse och när du använder
det på ett positivt sätt.
Det är inte problemet.
Felaktigt användande av ett uttryck irriterar den som vet vad det betyder, och
medverkar till att personer som inte vet vad det betyder får ett felaktigt intry
ck av vad det skulle betyda.

När man kan använda uttrycket "som lök på laxen" för att utmärka när en serie
olyckor fullbordades av ännu en, finns ingen anledning att använda ett uttryck
som betyder att en serie bra händelser förgylldes av ytterligare en bra
händelse.
Mats Löfdahl
2004-04-16 17:04:50 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr
sig särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Eftersom jag menar att man skall ta det säkra före det osäkra, så
rör det sig inte om någon "nystavning".
Vi har ju redan rett ut att du inte menar att du ska ta det säkra
först och det osäkra sen.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Faktum är att innan du tog upp det så hade jag aldrig vare sig
hört eller läst "för det osäkra" någon gång.
Åjo, det hade nämnt tidigare i tråden.
Jag vidhåller - jag hade vare sig hört eller läst det.
Att du vidhåller detta förvånar mig inte det minsta.
Dina putslustiga kommentarer förändrar inte verkligheten.
Visst gör de. Numera lever vi i en verklighet där jag yttrat denna
putslustighet. Det gjorde vi inte innan.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa saker
eftersom man "vet" vad det står.
Nog kan man under stundom, i diskussioner med dig, ana att det är
något sådant som händer.
Fast det gäller inte här.
Det beror förstås på vad du menar med "här". I denna nysgrupp?
Absolut. I den här tråden? Javisst. I det inlägg jag nu besvarar? Inte
omöjligt. I den mening du nyss skrev, "Fast det gäller inte här."?
Kanske inte, då.
Post by Dewkesbury
Jag medger att det är möjligt att det någon gång stått "för", vilket
omedvetet korrigerades till "före", men eftersom det är helt
omöjligt att leta upp alla gånger där uttrycket stått och undersöka
vad det stod, så får det ses som en hypotes.
Vi talade om att "för det osäkra" förekommit tidigare i denna tråd och
att du "ibland omedvetet ändrar vissa saker eftersom [du] "vet" vad
det står". Jag har svårt att tänka mig att de ändringar du omedvetet
gör när du läser ett inlägg skulle påverka stavningen i inläggen som
ligger kvar på nysservrarna världen över.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men för att återgå till vad det sägs här: ""grädde på moset"
används både positivt och negativt." skrev du. Det betyder
naturligtvis inte att uttrycket därför har både positiv och
negativ betydelse - det är dels orimligt och dels klumpigt.
Det har nog eroderats från en ursprunglig betydelse.
Vad menar du nu?
Ungefär samma sak som du själv skrev. Att man börjat använda det
lite annorlunda än det användes från början, och att det sedan
spritt sig.
Betydelsen har inte ändrats.
Så när du skrev "att det används i både positiv och negativ betydelse"
menade du att den positiva och den negativa betydelsen var samma
betydelse? Vad klagar du på i så fall, egentligen?
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Vad finns det för vits med att ha ett bildligt uttryck som kan
betyda rakt motsatta saker?
Väsentligen att det ger större uttrycksmöjligheter.
Det ger det inte - det medför endast en onödig förvirring.
Du får nog vänja dig vid att sånt händer.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte ändras
bara för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.
Nä, men detta är ett av de sätten det kan göra det.
Det är en förändring som bör motarbetas.
Det kan du förstås tycka. Men även förändringar man ogillar kan
förstås kallas "utveckling" i neutral mening.
Post by Dewkesbury
Man kan hävda att särskrivning är ett exempel på hur språket
förändras, men det innebär inte att särskrivning är korrekt, eller
ens blir korrekt.
Huruvida det kommer att uppfattas som korrekt i framtiden vet vi inget
om. Att det för närvarande är en horrör i löpande text på svenska är
vi många som tycker.
Post by Dewkesbury
Felaktigt användande av ett uttryck irriterar den som vet vad det
betyder, och medverkar till att personer som inte vet vad det
betyder får ett felaktigt intry ck av vad det skulle betyda.
Men när du kommit sättandes och återställt ordningen genom att använda
det på "rätt" sätt är ju allt frid och fröjd igen.
Post by Dewkesbury
När man kan använda uttrycket "som lök på laxen" för att utmärka när
en serie olyckor fullbordades av ännu en, finns ingen anledning att
använda ett uttryck som betyder att en serie bra händelser
förgylldes av ytterligare en bra händelse.
Det är en lite tråkig syn på språket, att det skulle räcka med ett
sätt att uttrycka varje tänkbar tanke. Många av oss andra
språkanvändare gillar möjligheten att variera formuleringarna.
--
Mats Löfdahl
Dewkesbury
2004-04-17 12:18:36 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr
sig särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Eftersom jag menar att man skall ta det säkra före det osäkra, så
rör det sig inte om någon "nystavning".
Vi har ju redan rett ut att du inte menar att du ska ta det säkra
först och det osäkra sen.
Just det, jag tar det säkra före det osäkra.

Kom ihåg att "före" har flera olika betydelser.
En av betydelserna är synonymt med "framför" en annan betydelse är "till
uttryckande av företräde l. överlägsenhet o. d."

Jag beklagar om ordet "före" orsakade dig så mycket problem.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa saker
eftersom man "vet" vad det står.
Nog kan man under stundom, i diskussioner med dig, ana att det är
något sådant som händer.
Fast det gäller inte här.
Det beror förstås på vad du menar med "här". I denna nysgrupp?
Nej. Jag menar naturligtvis "i det här fallet", vad fan skulle jag annars mena?
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag medger att det är möjligt att det någon gång stått "för", vilket
omedvetet korrigerades till "före", men eftersom det är helt
omöjligt att leta upp alla gånger där uttrycket stått och undersöka
vad det stod, så får det ses som en hypotes.
Vi talade om att "för det osäkra" förekommit tidigare i denna tråd och
att du "ibland omedvetet ändrar vissa saker eftersom [du] "vet" vad
det står". Jag har svårt att tänka mig att de ändringar du omedvetet
gör när du läser ett inlägg skulle påverka stavningen i inläggen som
ligger kvar på nysservrarna världen över.
Jag syftar på alla de gånger jag sett uttrycket i böcker.

Och var har jag påstått att stavningen skulle förändras av att man läser den?
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men för att återgå till vad det sägs här: ""grädde på moset"
används både positivt och negativt." skrev du. Det betyder
naturligtvis inte att uttrycket därför har både positiv och
negativ betydelse - det är dels orimligt och dels klumpigt.
Det har nog eroderats från en ursprunglig betydelse.
Vad menar du nu?
Ungefär samma sak som du själv skrev. Att man börjat använda det
lite annorlunda än det användes från början, och att det sedan
spritt sig.
Betydelsen har inte ändrats.
Så när du skrev "att det används i både positiv och negativ betydelse"
menade du att den positiva och den negativa betydelsen var samma
betydelse?
Absolut inte.

Jag menar att det ANVÄNTS i olika betydelser, inte att det HAR olika betydelser.



Vad klagar du på i så fall, egentligen?

Att det ANVÄNTS i felaktig betydelse (dvs negativ betydelse).
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Vad finns det för vits med att ha ett bildligt uttryck som kan
betyda rakt motsatta saker?
Väsentligen att det ger större uttrycksmöjligheter.
Det ger det inte - det medför endast en onödig förvirring.
Du får nog vänja dig vid att sånt händer.
Att vänja sig vid det betyder inte att man stillatigande måste åse språkets
förfall.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte ändras
bara för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.
Nä, men detta är ett av de sätten det kan göra det.
Det är en förändring som bör motarbetas.
Det kan du förstås tycka. Men även förändringar man ogillar kan
förstås kallas "utveckling" i neutral mening.
Så då skall man lungt sitta tillbaka och konstatera att det är utveckling att
skriva "en brun hårig flicka"?
Eller "en sjuk syster" när man inte pratar om en sjuk syster utan en sjuksyster?
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Man kan hävda att särskrivning är ett exempel på hur språket
förändras, men det innebär inte att särskrivning är korrekt, eller
ens blir korrekt.
Huruvida det kommer att uppfattas som korrekt i framtiden vet vi inget
om. Att det för närvarande är en horrör i löpande text på svenska är
vi många som tycker.
Men man skulle ju acceptera alla försämringar av språket. Att betydelsen oblir
oklar är tydligen ett beklaglig bieffekt av den utveckling vi ser.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Felaktigt användande av ett uttryck irriterar den som vet vad det
betyder, och medverkar till att personer som inte vet vad det
betyder får ett felaktigt intry ck av vad det skulle betyda.
Men när du kommit sättandes och återställt ordningen genom att använda
det på "rätt" sätt är ju allt frid och fröjd igen.
Inte alls. Endast om man förmår folk att inse vad uttrycket betyder.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
När man kan använda uttrycket "som lök på laxen" för att utmärka när
en serie olyckor fullbordades av ännu en, finns ingen anledning att
använda ett uttryck som betyder att en serie bra händelser
förgylldes av ytterligare en bra händelse.
Det är en lite tråkig syn på språket, att det skulle räcka med ett
sätt att uttrycka varje tänkbar tanke.
Jag håller med om att det är en tråkig syn på språket.
Men vad har det med den här diskussionen att göra?

Jag har bara påpekat att "grädde på moset" innebär att man till en serie bra
saker tillfogar ytterligare en fördel.
Och att plötsligt använda det i dess direkt motsatta mening, givet att
sammanhanget gör klart att det inte är ironiskt menat, eller liknande, är
knappast bra.

Man kan givetvis uttrycka detta på flera andra sätt: "till yttermera visso",
"och dessutom", "sist men inte minst" etc.


Många av oss andra
Post by Mats Löfdahl
språkanvändare gillar möjligheten att variera formuleringarna.
Vad menar du med "oss andra"?
På vilket sätt skulle jag inte gilla möjligheten att variera formuleringarna?
Hur har du kommit till en så otroligt absurd idé?

Min mening kanske förvillade dig:
Jag sade att när det finns ett uttryck som är adekvat, finns det väl ingen
anledning att använda dess antites till att plötsligt betyda samma sak?

Om man vill säga att någon dör så kan man använde en mängd olika uttryck. Det
skulle vara ganska dumt att plötsligt börja använda ett uttryck som betyder "han
lever" för att tala om att han dör?

Eller du kanske tycker att "Tack vare Hitler så dödades miljoner judar." är en
fullt acceptabel mening - och att den självklart tolkas som likalydande som "På
grund av Hitler så dödades miljoner judar."
Torkel Franzen
2004-04-17 12:24:18 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Eller du kanske tycker att "Tack vare Hitler så dödades miljoner
judar." är en fullt acceptabel mening - och att den självklart
tolkas som likalydande som "På grund av Hitler så dödades miljoner
judar."
Jag ser att du ger en ny innebörd åt "likalydande". Här krävs
spellflejmande och åter spellflejmande!
Mats Löfdahl
2004-04-17 13:00:06 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr
sig särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Eftersom jag menar att man skall ta det säkra före det osäkra, så
rör det sig inte om någon "nystavning".
Vi har ju redan rett ut att du inte menar att du ska ta det säkra
först och det osäkra sen.
Just det, jag tar det säkra före det osäkra.
Jag tycker du ska låta det osäkra vara.
Post by Dewkesbury
Kom ihåg att "före" har flera olika betydelser.
Kom ihåg att "vara" har flera olika betydelser.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa saker
eftersom man "vet" vad det står.
Nog kan man under stundom, i diskussioner med dig, ana att det är
något sådant som händer.
Fast det gäller inte här.
Det beror förstås på vad du menar med "här". I denna nysgrupp?
Nej. Jag menar naturligtvis "i det här fallet", vad fan skulle jag annars mena?
T ex "i denna nysgrupp", "i den här tråden", "I det inlägg jag [nyss
besvarade]" eller "i den mening du nyss skrev". Läste du inte mitt
inlägg innan du svarade på det?
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag medger att det är möjligt att det någon gång stått "för",
vilket omedvetet korrigerades till "före", men eftersom det är
helt omöjligt att leta upp alla gånger där uttrycket stått och
undersöka vad det stod, så får det ses som en hypotes.
Vi talade om att "för det osäkra" förekommit tidigare i denna tråd
och att du "ibland omedvetet ändrar vissa saker eftersom [du] "vet"
vad det står". Jag har svårt att tänka mig att de ändringar du
omedvetet gör när du läser ett inlägg skulle påverka stavningen i
inläggen som ligger kvar på nysservrarna världen över.
Jag syftar på alla de gånger jag sett uttrycket i böcker.
Och var har jag påstått att stavningen skulle förändras av att man läser den?
Jag ber om ursäkt för att jag först tillskrev dig avsikten att säga
något som hade att göra med det du svarade på.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Så när du skrev "att det används i både positiv och negativ
betydelse" menade du att den positiva och den negativa betydelsen
var samma betydelse?
Absolut inte.
Jag menar att det ANVÄNTS i olika betydelser, inte att det HAR olika betydelser.
En subtil distinktion för att komma från den som tidigare hävdat
omöjligheten att ord kan användas i negativ betydelse trots att de i
sig själva är neutrala.
Post by Dewkesbury
Vad klagar du på i så fall, egentligen?
Att det ANVÄNTS i felaktig betydelse (dvs negativ betydelse).
Om du uppfattade den negativa betydelsen var väl användningen ganska
lyckad.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Vad finns det för vits med att ha ett bildligt uttryck som kan
betyda rakt motsatta saker?
Väsentligen att det ger större uttrycksmöjligheter.
Det ger det inte - det medför endast en onödig förvirring.
Du får nog vänja dig vid att sånt händer.
Att vänja sig vid det betyder inte att man stillatigande måste åse
språkets förfall.
Nej, det är ju bland annat därför denna nysgrupp existerar.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte
ändras bara för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.
Nä, men detta är ett av de sätten det kan göra det.
Det är en förändring som bör motarbetas.
Det kan du förstås tycka. Men även förändringar man ogillar kan
förstås kallas "utveckling" i neutral mening.
Så då skall man lungt
"lugnt"
Post by Dewkesbury
sitta tillbaka och konstatera att det är utveckling att skriva "en
brun hårig flicka"?
Konstaterandet att det är en utveckling när språket ändras är inget
skäl att hetsa upp sig över. Att man inte gillar vissa av dessa
förändringar kan onekligen vara svårt att hålla inne med ibland.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Man kan hävda att särskrivning är ett exempel på hur språket
förändras, men det innebär inte att särskrivning är korrekt,
eller ens blir korrekt.
Huruvida det kommer att uppfattas som korrekt i framtiden vet vi
inget om. Att det för närvarande är en horrör i löpande text på
svenska är vi många som tycker.
Men man skulle ju acceptera alla försämringar av språket.
Om du vill tillskriva mig (eller Alexander?) den åsikten får du nog
börja leta citat igen.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Felaktigt användande av ett uttryck irriterar den som vet vad det
betyder, och medverkar till att personer som inte vet vad det
betyder får ett felaktigt intry ck av vad det skulle betyda.
Men när du kommit sättandes och återställt ordningen genom att
använda det på "rätt" sätt är ju allt frid och fröjd igen.
Inte alls. Endast om man förmår folk att inse vad uttrycket betyder.
Menar du att den "felaktiga" betydelsen har mycket lättare att fastna
än den "riktiga"?
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
När man kan använda uttrycket "som lök på laxen" för att utmärka
när en serie olyckor fullbordades av ännu en, finns ingen
anledning att använda ett uttryck som betyder att en serie bra
händelser förgylldes av ytterligare en bra händelse.
Det är en lite tråkig syn på språket, att det skulle räcka med ett
sätt att uttrycka varje tänkbar tanke.
Jag håller med om att det är en tråkig syn på språket. Men vad har
det med den här diskussionen att göra?
Jag tänkte närmast på att du motiverade onödigheten i att använda ett
visst uttryck med att det finns ett annat uttryck man kan använda.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Många av oss andra språkanvändare gillar möjligheten att variera
formuleringarna.
Vad menar du med "oss andra"?
Väsentligen att du inte tycktes ingå i den grupp som har liknande
preferenser.
Post by Dewkesbury
På vilket sätt skulle jag inte gilla möjligheten att variera
formuleringarna? Hur har du kommit till en så otroligt absurd idé?
Jag tänkte närmast på att du motiverade onödigheten i att använda ett
visst uttryck med att det finns ett annat uttryck man kan använda.
Post by Dewkesbury
Jag sade att när det finns ett uttryck som är adekvat, finns det väl ingen
anledning att använda dess antites till att plötsligt betyda samma sak?
"Grädde på moset" är knappast en antites till "lök på laxen". Dessa
uttryck är så gott som synonyma.
Post by Dewkesbury
Om man vill säga att någon dör så kan man använde en mängd olika
uttryck. Det skulle vara ganska dumt att plötsligt börja använda ett
uttryck som betyder "han lever" för att tala om att han dör?
Det kan förvisso vara dumt, men inte just för att det finns ett annat
ord, utan för att du förmodligen skulle bli missförstådd.
Post by Dewkesbury
Eller du kanske tycker att "Tack vare Hitler så dödades miljoner
judar." är en fullt acceptabel mening - och att den självklart
tolkas som likalydande som "På grund av Hitler så dödades miljoner
judar."
"[T]olkas som likalydande"?
--
-- Mats Löfdahl --
--
Dewkesbury
2004-04-17 15:08:50 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr
sig särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Eftersom jag menar att man skall ta det säkra före det osäkra, så
rör det sig inte om någon "nystavning".
Vi har ju redan rett ut att du inte menar att du ska ta det säkra
först och det osäkra sen.
Just det, jag tar det säkra före det osäkra.
Jag tycker du ska låta det osäkra vara.
Varför tror du jag väljer det säkra?
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Kom ihåg att "före" har flera olika betydelser.
Kom ihåg att "vara" har flera olika betydelser.
Före har felra olika betydelser, oavsett hur många ord med eller utan flera
betydelser du räknar upp.

Du verkar inte ha förstått att "före" kan betyda "framför"
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa saker
eftersom man "vet" vad det står.
Nog kan man under stundom, i diskussioner med dig, ana att det är
något sådant som händer.
Fast det gäller inte här.
Det beror förstås på vad du menar med "här". I denna nysgrupp?
Nej. Jag menar naturligtvis "i det här fallet", vad fan skulle jag annars mena?
T ex "i denna nysgrupp", "i den här tråden", "I det inlägg jag [nyss
besvarade]" eller "i den mening du nyss skrev".
Då hade jag skrivit det.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag medger att det är möjligt att det någon gång stått "för",
vilket omedvetet korrigerades till "före", men eftersom det är
helt omöjligt att leta upp alla gånger där uttrycket stått och
undersöka vad det stod, så får det ses som en hypotes.
Vi talade om att "för det osäkra" förekommit tidigare i denna tråd
och att du "ibland omedvetet ändrar vissa saker eftersom [du] "vet"
vad det står". Jag har svårt att tänka mig att de ändringar du
omedvetet gör när du läser ett inlägg skulle påverka stavningen i
inläggen som ligger kvar på nysservrarna världen över.
Jag syftar på alla de gånger jag sett uttrycket i böcker.
Och var har jag påstått att stavningen skulle förändras av att man läser den?
Jag ber om ursäkt för att jag först tillskrev dig avsikten att säga
något som hade att göra med det du svarade på.
Varför inte läsa vad det står istället för att planlöst gissa, och när du får
veta att din planlösa gissning var fel, så försöker du klara dig genom att
opåkallat försöka skämta bort det hela.

Jag skrev helt enkelt att en anledning till att jag aldrig sett uttrycket "ta
det säkra för det osäkra" kan vara att det faktiskt stått så, men jag har
omedvetet korrigerat det till "ta det säkra före det osäkra".
En sådan korrigering ändrar givetvis inte vad det faktiskt står, men eftersom
jag omöjligen kan erinra mig varenda bok där uttrycket stått kan jag givetvis
inte kontrollera ifall det stod "före" eller "för".
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Så när du skrev "att det används i både positiv och negativ
betydelse" menade du att den positiva och den negativa betydelsen
var samma betydelse?
Absolut inte.
Jag menar att det ANVÄNTS i olika betydelser, inte att det HAR olika betydelser.
En subtil distinktion för att komma från den som tidigare hävdat
omöjligheten att ord kan användas i negativ betydelse trots att de i
sig själva är neutrala.
På vilket sätt är den subtil?

Om någon plötsligt skriver ordet "korv" när han borde skriva "päron" så
förändras inte betydelsen av ordet "korv" bara för att någon använder det i en
felaktig betydelse.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Vad klagar du på i så fall, egentligen?
Att det ANVÄNTS i felaktig betydelse (dvs negativ betydelse).
Om du uppfattade den negativa betydelsen var väl användningen ganska
lyckad.
Inte särskilt.

Du glömmer bort att den mänskliga hjärnan är bra på att räkna ut sammanhang. Den
kunde korrigera den diskrepans som fanns mellan uttryckets faktiska betydelse,
och den felaktiga betydelse det hade här.

Ditt invändande om att det skulle vara lyckat kan man använda sig av när man
skriver fel, eftersom det felaktiga plötsligt blir "lyckat" om mottagaren räknar
ut vad man egentligen menar.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Vad finns det för vits med att ha ett bildligt uttryck som kan
betyda rakt motsatta saker?
Väsentligen att det ger större uttrycksmöjligheter.
Det ger det inte - det medför endast en onödig förvirring.
Du får nog vänja dig vid att sånt händer.
Att vänja sig vid det betyder inte att man stillatigande måste åse
språkets förfall.
Nej, det är ju bland annat därför denna nysgrupp existerar.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte
ändras bara för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.
Nä, men detta är ett av de sätten det kan göra det.
Det är en förändring som bör motarbetas.
Det kan du förstås tycka. Men även förändringar man ogillar kan
förstås kallas "utveckling" i neutral mening.
Så då skall man lungt
"lugnt"
Post by Dewkesbury
sitta tillbaka och konstatera att det är utveckling att skriva "en
brun hårig flicka"?
Konstaterandet att det är en utveckling när språket ändras är inget
skäl att hetsa upp sig över.
I det här fallet har språket inte ändrats.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Man kan hävda att särskrivning är ett exempel på hur språket
förändras, men det innebär inte att särskrivning är korrekt,
eller ens blir korrekt.
Huruvida det kommer att uppfattas som korrekt i framtiden vet vi
inget om. Att det för närvarande är en horrör i löpande text på
svenska är vi många som tycker.
Men man skulle ju acceptera alla försämringar av språket.
Om du vill tillskriva mig (eller Alexander?) den åsikten får du nog
börja leta citat igen.
Det räcker att läsa det här, så ser man att det är en sammanfattning av vad du
tycker.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Felaktigt användande av ett uttryck irriterar den som vet vad det
betyder, och medverkar till att personer som inte vet vad det
betyder får ett felaktigt intry ck av vad det skulle betyda.
Men när du kommit sättandes och återställt ordningen genom att
använda det på "rätt" sätt är ju allt frid och fröjd igen.
Inte alls. Endast om man förmår folk att inse vad uttrycket betyder.
Menar du att den "felaktiga" betydelsen har mycket lättare att fastna
än den "riktiga"?
Nej.
Men varje gång någon använder ett uttryck fel finns risken att någon annan tar
efter och också använder uttrycket fel.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
När man kan använda uttrycket "som lök på laxen" för att utmärka
när en serie olyckor fullbordades av ännu en, finns ingen
anledning att använda ett uttryck som betyder att en serie bra
händelser förgylldes av ytterligare en bra händelse.
Det är en lite tråkig syn på språket, att det skulle räcka med ett
sätt att uttrycka varje tänkbar tanke.
Jag håller med om att det är en tråkig syn på språket. Men vad har
det med den här diskussionen att göra?
Jag tänkte närmast på att du motiverade onödigheten i att använda ett
visst uttryck med att det finns ett annat uttryck man kan använda.
Jag motiverade onödigheten i att använda ett uttryck i rakt motsatt betydelse,
med att det har rakt motsatt betydelse.

Jag motsätter mig inte användandet av "Grädde på moset" i ett sammanhang där det
är klart att man är ironisk. Jag motsätter mig att man använder det i samma
betydelse som "lök på laxen" eftersom det inte alls betyder samma sak som "lök
på laxen"!
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Många av oss andra språkanvändare gillar möjligheten att variera
formuleringarna.
Vad menar du med "oss andra"?
Väsentligen att du inte tycktes ingå i den grupp som har liknande
preferenser.
Baserat på att du inte förstod vad du läste, uppenbarligen!
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
På vilket sätt skulle jag inte gilla möjligheten att variera
formuleringarna? Hur har du kommit till en så otroligt absurd idé?
Jag tänkte närmast på att du motiverade onödigheten i att använda ett
visst uttryck med att det finns ett annat uttryck man kan använda.
Det gjorde jag inte.
Jag motsatte mig enbart att du använder ett uttryck i rakt motsatt betydelse, i
ett sammanhang när det är klart att du inte är ironisk.

Något som är grädde på moset är inherent positivt!
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag sade att när det finns ett uttryck som är adekvat, finns det väl ingen
anledning att använda dess antites till att plötsligt betyda samma sak?
"Grädde på moset" är knappast en antites till "lök på laxen". Dessa
uttryck är så gott som synonyma.
De är definitivt inte synonyma!

Något som är grädde på moset är något positivt som kommer efter ett antal andra
positiva saker.
Lök på laxen är en ytterligare olycka efter ett antal andra olyckor.
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Om man vill säga att någon dör så kan man använde en mängd olika
uttryck. Det skulle vara ganska dumt att plötsligt börja använda ett
uttryck som betyder "han lever" för att tala om att han dör?
Det kan förvisso vara dumt, men inte just för att det finns ett annat
ord, utan för att du förmodligen skulle bli missförstådd.
Och det kan man bli om man använder "grädde på moset".
"Va, han uppskattade tydligen att förlora jobbet, bli misshandlad och att frun
sedan lämnade honom."
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Eller du kanske tycker att "Tack vare Hitler så dödades miljoner
judar." är en fullt acceptabel mening - och att den självklart
tolkas som likalydande som "På grund av Hitler så dödades miljoner
judar."
"[T]olkas som likalydande"?
Betyder samma sak?
Mats Löfdahl
2004-04-17 15:49:07 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr
sig särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Eftersom jag menar att man skall ta det säkra före det osäkra, så
rör det sig inte om någon "nystavning".
Vi har ju redan rett ut att du inte menar att du ska ta det säkra
först och det osäkra sen.
Just det, jag tar det säkra före det osäkra.
Jag tycker du ska låta det osäkra vara.
Varför tror du jag väljer det säkra?
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Kom ihåg att "före" har flera olika betydelser.
Kom ihåg att "vara" har flera olika betydelser.
Före har felra olika betydelser [...]
Liksom "vara".
Post by Dewkesbury
Du verkar inte ha förstått att "före" kan betyda "framför"
Du tycks ha glömt att det var jag som påpekade att det förmodligen är
vanligare att använda just ordet "framför" där du använder "före".
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
En anledning kan vara att man ibland omedvetet ändrar vissa
saker eftersom man "vet" vad det står.
Nog kan man under stundom, i diskussioner med dig, ana att
det är något sådant som händer.
Fast det gäller inte här.
Det beror förstås på vad du menar med "här". I denna nysgrupp?
Nej. Jag menar naturligtvis "i det här fallet", vad fan skulle jag annars mena?
T ex "i denna nysgrupp", "i den här tråden", "I det inlägg jag
[nyss besvarade]" eller "i den mening du nyss skrev".
Då hade jag skrivit det.
Men nu skrev du bara "här".
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag medger att det är möjligt att det någon gång stått "för",
vilket omedvetet korrigerades till "före", men eftersom det är
helt omöjligt att leta upp alla gånger där uttrycket stått och
undersöka vad det stod, så får det ses som en hypotes.
Vi talade om att "för det osäkra" förekommit tidigare i denna
tråd och att du "ibland omedvetet ändrar vissa saker eftersom
[du] "vet" vad det står". Jag har svårt att tänka mig att de
ändringar du omedvetet gör när du läser ett inlägg skulle
påverka stavningen i inläggen som ligger kvar på nysservrarna
världen över.
Jag syftar på alla de gånger jag sett uttrycket i böcker.
Och var har jag påstått att stavningen skulle förändras av att man läser den?
Jag ber om ursäkt för att jag först tillskrev dig avsikten att säga
något som hade att göra med det du svarade på.
Varför inte läsa vad det står istället för att planlöst gissa, och
när du får veta att din planlösa gissning var fel, så försöker du
klara dig genom att opåkallat försöka skämta bort det hela.
Jag skrev helt enkelt att en anledning till att jag aldrig sett
uttrycket "ta det säkra för det osäkra" kan vara att det faktiskt
stått så, men jag har omedvetet korrigerat det till "ta det säkra
före det osäkra". En sådan korrigering ändrar givetvis inte vad det
faktiskt står, men eftersom jag omöjligen kan erinra mig varenda bok
där uttrycket stått kan jag givetvis inte kontrollera ifall det stod
"före" eller "för".
Som sagt, det var alls inte min mening att orättfärdigt tillskriva dig
avsikten att säga något som hade att göra med det du svarade på.
(Vilket alltså var mitt yttrande, "Nog kan man under stundom, i
diskussioner med dig, ana att det är något sådant som händer.")
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Så när du skrev "att det används i både positiv och negativ
betydelse" menade du att den positiva och den negativa
betydelsen var samma betydelse?
Absolut inte.
Jag menar att det ANVÄNTS i olika betydelser, inte att det HAR olika betydelser.
En subtil distinktion för att komma från den som tidigare hävdat
omöjligheten att ord kan användas i negativ betydelse trots att de
i sig själva är neutrala.
På vilket sätt är den subtil?
Om någon plötsligt skriver ordet "korv" när han borde skriva "päron"
så förändras inte betydelsen av ordet "korv" bara för att någon
använder det i en felaktig betydelse.
Om han lyckades få dig att tänka "päron" när han sa "korv" betydde nog
"päron" "korv" i just det sammanhanget.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Vad klagar du på i så fall, egentligen?
Att det ANVÄNTS i felaktig betydelse (dvs negativ betydelse).
Om du uppfattade den negativa betydelsen var väl användningen
ganska lyckad.
Inte särskilt.
Du glömmer bort att den mänskliga hjärnan är bra på att räkna ut
sammanhang.
Tvärtom, det är just det jag lutar mig mot!
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Men uttrycket har en positiv betydelse, och den kan inte
ändras bara för att folk felanvänder det.
Varför inte? Det är ju ett av sätten som språket utvecklas.
Språket kan inte utvecklas hur som helst.
Nä, men detta är ett av de sätten det kan göra det.
Det är en förändring som bör motarbetas.
Det kan du förstås tycka. Men även förändringar man ogillar kan
förstås kallas "utveckling" i neutral mening.
Så då skall man lungt
"lugnt"
Post by Dewkesbury
sitta tillbaka och konstatera att det är utveckling att skriva
"en brun hårig flicka"?
Konstaterandet att det är en utveckling när språket ändras är inget
skäl att hetsa upp sig över.
I det här fallet har språket inte ändrats.
Vi är överens om att särskrivningar fortfarande är främmande (och
väldigt fula) fåglar i det svenska språket. Men det förändrar förstås
inte det generella faktum, att det är en utveckling när språket
ändras, oavsett om vi gillar den utvecklingen eller inte.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Man kan hävda att särskrivning är ett exempel på hur språket
förändras, men det innebär inte att särskrivning är korrekt,
eller ens blir korrekt.
Huruvida det kommer att uppfattas som korrekt i framtiden vet vi
inget om. Att det för närvarande är en horrör i löpande text på
svenska är vi många som tycker.
Men man skulle ju acceptera alla försämringar av språket.
Om du vill tillskriva mig (eller Alexander?) den åsikten får du nog
börja leta citat igen.
Det räcker att läsa det här, så ser man att det är en sammanfattning
av vad du tycker.
Det är klokt av dig att lägga dig när du blir synad.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Felaktigt användande av ett uttryck irriterar den som vet vad
det betyder, och medverkar till att personer som inte vet vad
det betyder får ett felaktigt intry ck av vad det skulle
betyda.
Men när du kommit sättandes och återställt ordningen genom att
använda det på "rätt" sätt är ju allt frid och fröjd igen.
Inte alls. Endast om man förmår folk att inse vad uttrycket betyder.
Menar du att den "felaktiga" betydelsen har mycket lättare att
fastna än den "riktiga"?
Nej. Men varje gång någon använder ett uttryck fel finns risken att
någon annan tar efter och också använder uttrycket fel.
Men om det inte fastnar lättare än den "riktiga" betydelsen är det ju
bara att använda det "rätt" så tar ju någon efter det! Du får bara lov
att vara ihärdig och säga "grädde på moset" riktigt ofta, och förstås
bara i sådana sammanhang som känns rätt för dig.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
När man kan använda uttrycket "som lök på laxen" för att
utmärka när en serie olyckor fullbordades av ännu en, finns
ingen anledning att använda ett uttryck som betyder att en
serie bra händelser förgylldes av ytterligare en bra händelse.
Det är en lite tråkig syn på språket, att det skulle räcka med
ett sätt att uttrycka varje tänkbar tanke.
Jag håller med om att det är en tråkig syn på språket. Men vad
har det med den här diskussionen att göra?
Jag tänkte närmast på att du motiverade onödigheten i att använda
ett visst uttryck med att det finns ett annat uttryck man kan
använda.
Jag motiverade onödigheten i att använda ett uttryck i rakt motsatt
betydelse, med att det har rakt motsatt betydelse.
Det du skrev var på formen: "När man kan använda A finns det ingen
anledning att använda B", inte "Man ska inte använda B därför att det
betyder -A".
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Många av oss andra språkanvändare gillar möjligheten att variera
formuleringarna.
Vad menar du med "oss andra"?
Väsentligen att du inte tycktes ingå i den grupp som har liknande
preferenser.
Baserat på att du inte förstod vad du läste, uppenbarligen!
Eller i alla fall inte vad du försökte få sagt...
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
På vilket sätt skulle jag inte gilla möjligheten att variera
formuleringarna? Hur har du kommit till en så otroligt absurd idé?
Jag tänkte närmast på att du motiverade onödigheten i att använda
ett visst uttryck med att det finns ett annat uttryck man kan
använda.
Det gjorde jag inte. Jag motsatte mig enbart att du använder ett
uttryck i rakt motsatt betydelse, i ett sammanhang när det är klart
att du inte är ironisk.
Det du skrev var på formen: "När man kan använda A finns det ingen
anledning att använda B", inte "Man ska inte använda B därför att det
betyder -A".
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Min mening kanske förvillade dig: Jag sade att när det finns ett
uttryck som är adekvat, finns det väl ingen anledning att använda
dess antites till att plötsligt betyda samma sak?
"Grädde på moset" är knappast en antites till "lök på laxen". Dessa
uttryck är så gott som synonyma.
De är definitivt inte synonyma!
Så gott som. De betyder båda väsentligen "dessutom", fast med lite
olika värdeladdning.
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Om man vill säga att någon dör så kan man använde en mängd olika
uttryck. Det skulle vara ganska dumt att plötsligt börja använda
ett uttryck som betyder "han lever" för att tala om att han dör?
Det kan förvisso vara dumt, men inte just för att det finns ett
annat ord, utan för att du förmodligen skulle bli missförstådd.
Och det kan man bli om man använder "grädde på moset". "Va, han
uppskattade tydligen att förlora jobbet, bli misshandlad och att
frun sedan lämnade honom."
Den som talar med dig får väl lov att ta hänsyn till dina speciella
svårigheter. Vi andra skulle nog klara skivan!
Post by Dewkesbury
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Eller du kanske tycker att "Tack vare Hitler så dödades miljoner
judar." är en fullt acceptabel mening - och att den självklart
tolkas som likalydande som "På grund av Hitler så dödades
miljoner judar."
"[T]olkas som likalydande"?
Betyder samma sak?
Dina två exempelmeningar lyder definitivt inte likadant. Och ingen
tolkning i världen kan ändra på det.
--
-- Mats Löfdahl --
--
Alexander Backlund
2004-04-16 18:34:01 UTC
Permalink
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr sig
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Som jag påpekade ett par år före millennieskiftet i den här gruppen anger
vissa ordböcker t.o.m. att "ta det säkra före det osäkra" är en felaktig
variant. :)
Dewkesbury
2004-04-17 12:21:32 UTC
Permalink
Post by Alexander Backlund
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr sig
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Som jag påpekade ett par år före millennieskiftet i den här gruppen anger
vissa ordböcker t.o.m. att "ta det säkra före det osäkra" är en felaktig
variant. :)
Eftersom jag anser att det uttrycket inte betyder exakt samma sak som det
uttryck som andra förfäktar, så håller jag med.

Men jag mear att man tar det säkra FÖRE det osäkra.
Alexander Backlund
2004-04-17 13:58:38 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr sig
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Som jag påpekade ett par år före millennieskiftet i den här gruppen anger
vissa ordböcker t.o.m. att "ta det säkra före det osäkra" är en felaktig
variant. :)
Eftersom jag anser att det uttrycket inte betyder exakt samma sak som det
uttryck som andra förfäktar, så håller jag med.
Men jag mear att man tar det säkra FÖRE det osäkra.
Men det är ju just detta man inte ska säga, även om betydelsen faktiskt är
identisk.
Dewkesbury
2004-04-17 14:45:01 UTC
Permalink
Post by Alexander Backlund
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr sig
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Som jag påpekade ett par år före millennieskiftet i den här gruppen
anger
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
vissa ordböcker t.o.m. att "ta det säkra före det osäkra" är en felaktig
variant. :)
Eftersom jag anser att det uttrycket inte betyder exakt samma sak som det
uttryck som andra förfäktar, så håller jag med.
Men jag mear att man tar det säkra FÖRE det osäkra.
Men det är ju just detta man inte ska säga, även om betydelsen faktiskt är
identisk.
Och om man vill ta det säkra FÖRE (=framför) det osäkra, vad skall man skriva
då? Att man tar det säkra för (=som) det osäkra?

Jag tycker inte att uttrycken borde betyda samma sak.
Jag tar inte det säkra för det osäkra (dvs inte vågar lita på att det säkra är
säkert, jfr: Jag tog honom för en gangster, och det var han också ), jag tar det
säkra före det osäkra (dvs vid ett val av säkerhet och osäkerhet väljer jag
säkerheten; bättre en fågel i handen än tio i skogen)

Varför får man inte skriva exakt det man menar?
Alexander Backlund
2004-04-18 12:54:38 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr sig
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Som jag påpekade ett par år före millennieskiftet i den här gruppen
anger
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
vissa ordböcker t.o.m. att "ta det säkra före det osäkra" är en felaktig
variant. :)
Eftersom jag anser att det uttrycket inte betyder exakt samma sak som det
uttryck som andra förfäktar, så håller jag med.
Men jag mear att man tar det säkra FÖRE det osäkra.
Men det är ju just detta man inte ska säga, även om betydelsen faktiskt är
identisk.
Och om man vill ta det säkra FÖRE (=framför) det osäkra, vad skall man skriva
då? Att man tar det säkra för (=som) det osäkra?
Jag tycker inte att uttrycken borde betyda samma sak.
Dock var det i äldre svenska så att "för" och "före" användes omväxlande
med varandra.
Dewkesbury
2004-04-18 13:04:36 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Mats Löfdahl
Post by Mats Löfdahl
Post by Dewkesbury
Jag har faktiskt ingen aning om "ta det säkra för det osäkra"
betyder
Samma som "ta det säkra före det osäkra".
Det är meningen att det ska göra det [...]
Jag tror knappast de som använder den ursprungliga stavningen bryr
sig
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Mats Löfdahl
särskilt mycket om vad nystavarna tänker i frågan.
Som jag påpekade ett par år före millennieskiftet i den här gruppen
anger
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
vissa ordböcker t.o.m. att "ta det säkra före det osäkra" är en
felaktig
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
variant. :)
Eftersom jag anser att det uttrycket inte betyder exakt samma sak som
det
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
Post by Dewkesbury
uttryck som andra förfäktar, så håller jag med.
Men jag mear att man tar det säkra FÖRE det osäkra.
Men det är ju just detta man inte ska säga, även om betydelsen faktiskt
är
Post by Dewkesbury
Post by Alexander Backlund
identisk.
Och om man vill ta det säkra FÖRE (=framför) det osäkra, vad skall man
skriva
Post by Dewkesbury
då? Att man tar det säkra för (=som) det osäkra?
Jag tycker inte att uttrycken borde betyda samma sak.
Dock var det i äldre svenska så att "för" och "före" användes omväxlande
med varandra.
Men nu skriver vi inte "äldre" svenska.
Dewkesbury
2004-04-15 12:45:44 UTC
Permalink
Post by Lasse T
--
OBS. ny E-postadress
Post by Dewkesbury
Post by Lasse T
Post by Hugo Fernbom
Post by Tobias Frinndal
En sökning på Google ger
tårta på tårta: 284 (AltaVista: 137)
kaka på kaka: 189 (AltaVista: 81)
"Kaka på kaka" inte jag heller hört.
"Kaka på tårta" tror jag att jag har hört däremot.
"kaka på tårta": 1 i Google
"tårta på kaka": 3 i Google
--
Hugo Fernbom
http://www.fernbom.com/hugo/
--
Här i djupa Småland tror jag faktiskt att "kaka på kaka" är vanligare än
"tårta på tårta".
jag tror sådana uttryck kan vara väldigt regionala. Som T.ex "lök på
laxen"
Post by Dewkesbury
Post by Lasse T
Jag har hört många varianter på det. T.ex "grädde på moset. Ni har
säkert
Post by Dewkesbury
Post by Lasse T
fler beroende på var ni kommer ifrån.
"Lök på laxen" är raka motsatsen till "grädde på moset"!
Håller alla med om det?
Av nu bortglömd anledning kom vi in på just detta en gång för flera år sedan
på en utbildning jag gick på. Vi var ca 30 personer från hela landet. Det
kom fram en massa exempel på liknande uttryck men ingen nämnde något om att
grädde på moset och lök på laxen skulle vara motsatser. Jag stretar inte
emot men blir lite nyfiken.
Jag trodde lök på laxen piffade upp den, men man kanske förstör lax om man
lägger lök på den. Jag vet inte.
Förresten skulle jag nog tycka att mos, åtminstonde potatismos, skulle bli
sliskigt om man hällde grädde över det.
Men det finns flera typer av mos...

Några exempel på när uttrycken används:
"Som extra grädde på moset, 512Mb extra minne!"
Tycker jag är korrekt använt, eftersom "extra minne" aldrig kan var illa på en
dator.

"Små fjantiga uppdrag som till och med skulle få en femåring att tröttna snart
nog, som grädde på moset var miljöerna bland de tråkigare jag upplevt."
Tycker jag är fel, eftersom "till råga på allt" hade passat bättre - jag tycker
att meningen är felaktig!

"Som grädde på moset har Olof Abrahamsson, VD i Kalmar VVS och Elmontage
AB, nu blivit utsedd till årets företagare i Mörbylånga kommun." (Det kan
knappast vara negativt att bli utsedd till årets företagare!)

Det finns många exempel men de flesta förefaller vara positivt menade, dvs att
det är något bra med grädde på moset!
"Som grädde på moset så erbjuder vi även vinnaren den ultimata äran, nämligen
att bli publicerad i ett kommande nummer!"

"Men vad innebär det då att lägga lök på laxen?
Ja, inte verkar det som om forna tiders svenskar hade uppskattat löksmaken
särskilt mycket. Att lägga lök på laxen innebär nämligen att ytterligare
förvärra eller försämra något, alltså ungefär detsamma som att göra ont värre,
lägga sten på börda eller strö salt i såren. SAOB ger ett hundrafemtio år
gammalt exempel ur Växjö Bladet från 1842: Biskopen har så till sägandes, "lagt
lök på laxen" med en Prost-titel."
"Svenska Akademiens ordbok upplyser oss om att löken på laxen är ett kvarlevande
specialfall av ett numera utdött uttryck lägga (en) lök på med betydelsen
förvärra eller förbittra något, öka klandret mot någon, anmärka nedsättande
o.dyl. Somliga "läggia andra menniskior een klack och een lök vppå baken och
ährlige oskyldige menniskior förtaala" (1620). Uttrycket har använts åtminstone
sedan 1500-talet, och det bygger naturligtvis på lökens skarpa och fräna smak. "


http://www.kotus.fi/svenska/reuter/1995/281295.shtml


Det är uppenbart att man förvärrar något genom att "lök på laxen". Det är också
uppenbart att vissa använder "grädde på moset" som en synonym till "lök på
laxen", medan andra använder det som antonym.

Vad SAOB säger om "grädde på moset"?

I grädde hittar vi till exempel:
"BETYDELSE: i mer l. mindre bildl.
l. i överförd anv., företrädesvis för att beteckna det bästa l. finaste o. d. av
ngt. " (gräddan oftast, men man kan tänka sig att 'grädde på moset' är den
finaste delen av moset...)

Jag lyckades inte hitta någon utredning om det uttrycket dock.
Alexander Backlund
2004-04-15 23:05:20 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
"Små fjantiga uppdrag som till och med skulle få en femåring att tröttna snart
nog, som grädde på moset var miljöerna bland de tråkigare jag upplevt."
Tycker jag är fel, eftersom "till råga på allt" hade passat bättre - jag tycker
att meningen är felaktig!
Det är inte så säkert, eftersom ett positivt uttryck vanligen utmärkt väl
låter sig användas i negativa sammanhang. Jfr. om det det hade stått så här:

"Små fjantiga uppdrag som till och med skulle få en femåring att tröttna
snart nog. För att göra lyckan fullkomlig var miljöerna bland de tråkigaste
jag upplevt."
Dewkesbury
2004-04-16 00:16:14 UTC
Permalink
Post by Dewkesbury
Post by Dewkesbury
"Små fjantiga uppdrag som till och med skulle få en femåring att tröttna
snart
Post by Dewkesbury
nog, som grädde på moset var miljöerna bland de tråkigare jag upplevt."
Tycker jag är fel, eftersom "till råga på allt" hade passat bättre - jag
tycker
Post by Dewkesbury
att meningen är felaktig!
Det är inte så säkert, eftersom ett positivt uttryck vanligen utmärkt väl
"Små fjantiga uppdrag som till och med skulle få en femåring att tröttna
snart nog. För att göra lyckan fullkomlig var miljöerna bland de tråkigaste
jag upplevt."
Använt ironiskt ja. Men betydelsen av "för att göra lyckan fullkomlig" är
positiv. Däremot ger sammanhanget en negativ betydelse.

Det är fullt möjligt att texten jag citerade var ironisk, eftersom jag inte
iddes kolla sammanhanget.
Loading...